tticddlllad dlitltl ad peltltföliska IputudsStilgPrenai, all Han
. . . sh - eo
omöjligen kunde sjelf vilja draga någon profit
ut:f denna.
Af atla slags offentliga åtetrder synes ingen-
ting böra med så mycken sorgfallighet undvikas,
som att ålägga medborgare i samhället bördor,
uvartill de icke genom någon lag äro förbundne,
äfven om detta sker till hvad man kallar Kro:
nans fördel En sådan wmesyr synes hkväl
nsefattas I nedarnämnde förhallande, för hvil-
oket offentighet blifvit hegärd 1 vårt blad.
Är i621 skänkte Kool åtaj:t och Kronan
den s.k. Möiodatis strör, med dervid uppförda
KroroGQvarnar, til Göteborgs stad Qvar-
narna befrva sedermera blifvit försålde till
skatt åt Inonchafvarne. Desse hafva seder-
mera, utan att man kanner på grund af
hvilka skäl, i mer än etthundrade år, ända
till år 1816 genom stora viten förpligtats att,
ofta med försakande af all annan mäld, förma-
la Kronans spanmål för Göteborgs, Elfsborgs
fistnings och nya varfvets garnisoners behof,
för 10 styfver tunnan, och dessutom för
samma pris forsta spanmålen till qvarnen
och mjölet tillbaka till Göteborg, omkring
I 1-4 mil - Qvarnägarne hade flere gånger
besvärat sig bheröfver, och erköllo år 1816
d. 30 Jan. genom en Kunglig Resolution,
den förklaringen, att oaktadt nogaste ef:er-
forskning någon slags författning eller kon-
trakt ej kunnat igenfionas, som tillförband
Mölndals qvarvägare den öfverklagade förmal-
nings och transportkostnaden för ett oförän-
derligt pris, och att ej heller vid qvarnarnas
skattläggning något sådant förbehåll blifvit
gjordt? — hvarföre också Kongl. Maj:t då för-
ordnade, att det borde bestås dem en kappe
qvarntull in natura, samt ytterligare genom
Nåd. Resolution den 23 September 1823, att.
de för spansmålens och mjölets fram- och åter-
forsling skulle få uppbära enahanda betalning,
som för kronoskijuts, beräknad till två tunnor
efter er bäst, hvilken lega då utgjorde 8 sk.
Banko milen.
Sedan Rikets Ständer bade förhöjt krono-
skjutslegan till 16 skill. Banko, ansågo Mölndals-
boerne sig äfven herättigade, på gränd af det
nyss åberopade yttrandet i den Kongl. Resolu-
tionen, att komma 1 åtnjutande af enahanda
förhöjning i sin forlön, på grund af Kuogl. Kun-
görelsen den 6 Maj 1930: De anhöllo derföre
bärom hes Magasinsförvaltaren och Konunzens
Befallningshafvande i Bohuslän. Kon:s-Befide
var också af den tanken, alt förhöjningen bor-
de tillerkännas dem, men tilltrodde sig icke be-
vilja dea, utan att inhämta Stats-Kon-
torels föreskrift derom. Nu medadelte deaona ati
toritet den 15 Juni sistll år det besked: Att
enär Koogl Mart genom dess resolution af år
1823, endast på då förekomna stäl, medgifvit
Mölndals qvarnegare en af dem utom qvarntul-
len hittills icke ätnjuten betalning för spanne-
måls och; mjöls forslande, till det belopp som
den tiden erlades för Kronoskjuts, beräknadt
efter 2 tunnor på en häst, och detta sålunda
vore att anse såsom en efter forslings besväret