1111 3 Al Karl Ull Alt AUul Ul Ulrara Ci leltC TIC LTL Ott
VW arscbau. På den stora slätten Hamlör kaser-
nerne var bela gar visohen i Warschau uppstälid,
bestående af 10 bataljoner infantei, B sqva-
eroner kavalleri och 12 kanener. Sedan H.
M. gått igenom lederne, lat han samtelige trup-
parne defilera, och gaf fältmarskalken och armet-
cheierne tillkänna sin tillfredsställelse öfver trup-
Fparnes förträffliga hållning och utseende. H.
M. besåg derefter de under bygnad varande
föstningsverken, och täcktes yttra sin förundran
deröfver, att man på den korta tiden af 18
månader hunnit så långt med arbetet. Kcjsaren
förklarade i anledning deraf sitt välbehag åt
ståthållaren och chefen för fortifikationen, ge-
neral von Dähn. Kl. 8 lemnade H. M. cita-
dellet för att återvända till Modlin; och då
H. M. afreste vände han sig vid afskedstagandet
till generaladjutanten grefve Pankratieif, och
yttrade: Jag har väl kommit till citadellet,
men icke till Warschaus låt dess invånare
veta det. Den 25 afreste H. M. från Modlin
till Petersburg.
Man kan lätteligen föreställa sig invånarnes
) Warschau djupa bedröfvelse, att icke inom
sira murar få lyckan emottaga sin älskade
Monark.
LUDVIG. FILIT.
Följande korrespondensartikel från Paris, ur
Allgemeine Zeitung, lemnar en skildring af
Konung Ludvig Filip och hans närvarande
personliga ställning. Vi rekommendera isynner-
het den pikanta målning deri förekommer af
det nu för tiden så allsmäktiga chapeaugrise-
riet, som äfven här och der på andra ställen
visar sitt goda inflytande: :
Hos oss herrskar en oupphörlig strid mellan o-
rimliga förhoppniogar och oerhörd fruktan. Hvad
somär säkert är, att det parti, som sitter vid sty-
ret, icke tan räkna mod bland sina. andra ly-
sande egenskaper; det finnes visserligen energi
i landet, men hos de män som regera det, sö-.
ke, man denna egenskap förgäfves. Man fruk-
tar kriget mer än allt annat, och det är gan-.
ska begripligt. De intressen som bildat sig de.
sista 13 åren, äro grundade på fred, och lef-
nadsvanorna äro för densamma. Hvarje krigisk
rörelse skulle störa embetsmännens. maklighet,
hvilka draga stora löner af staten, och helst
vilja förlära dem i fred. Huru man också. slår
ikring sig med stora ord, så döijer man
dock icke för sig sjelf, att kriget har sin
ovisshet, och att man så litet som möjligt bör
sätta allt på spel. Konungen står fast vid si-
na idcer; han vill, så länge det låter sig göra,
lefva 1 godt förstånd med partierne, och icke fö-
retaga något som skulle drifva sakerne till det yt-
tlersta.. Det är besynnerligt att se, huru till och
med alla legitimistpartiets förhoppningar fästa sig
vid Ludvig Filip; legitimisterne tro, alti fall ban
råkar i elt fö:tvifladt läge, blir ansatt af par-
tierna och bragt till det yttersta, så skall han,
för att rädda sin. förmögenbet, underbandla
med Hertigen af Bordeaux. Detta är visserli-
gen en möjlighet, som kan ligga i framtiden,
och Ludvig Filip torde: utan tvifvel hellre
återlemna kronan åt den äldre orenen. än fal-