1 strid mot fölkels sannskyldiga. väl, mot 6ess framskridande i upplysning och välmåga, sam! lindring: i dess skattebördor. Blott sedan 1809 hafva skatterna blifvit föröxade med två millioner. Ridr banco (Forselis Statistik p145). Har presteståndet gjort något allvarligt motstånd att förhindra ett för nationen så olyckligt förbkållande? Eger det sin lagstiftningsvätt blott i den afsigt att biträda regeringen att pålägga nationen Skade skattebördor, så att den slutligen: kommer att. digna under deras tyngd? Det är smärtsamt att finna, att våra riksdagar skola alstra ett så nedslående resultat. Vi äro öfvertygade, att presteståndet, upplyst af kristendomens oförgängliga sanningar och ti dens högljudda fordrivgar, skall beträda en liberal och populär bana. Vore ståndet verkligen. frisinnadt och beredvilligt att handla i na-j tionens intresse och anda, så skulle det afsäga sig sin serskildta lagstiftningsmakt och nedlägga den på det gemensamma fosterlandets altare. Emot uttryckligt förbehåll, att nuvarande innebafvare af presterliga lägenheter skulle få blifva i oqvald besittning af sina förmoner, kunde ju ståndet gå nationens. önskningar till mötes! och afträda en makt, som, enligt historiens vittnesbörd, varit hinderlig för utveckligen af mnationens inre och yltre förmögenheter. Kon ungen, i förening med: folkets. ombud, kunde sedan ordna den: presterliga tjenstgöringen på ett med tidens fordringar öfverensstämmande sätt, och reglera presterskapets inkomster. Att indragningen af kyrkogodsen och större: delen al tionden under Gustaf d. 1:stes regering ej skedde med presterskapets samtycke, derom kunna vi vara förvissades; men en verkligt stor man, då statensintressen äro i fråga, qväfver egennyttans låga anspråk. 1147. pastorater finnas i riket; och utgör: hela klericiets Både manliga och qvinliga personal, organister och klockare inberäknade, omkring 14,000 själar. Om man: dertill: lägger adelns hela personalz 11,000, så uppkommer -ett antal af 235.000 själar... Dessas ombud innehafkunna genom: sina kunskaper, sin inflytelseoch sitt, öfver folket upphöjda, läge beherrska hela staten och efter behag leda folkets angelägenheter... Att detta förhållande så länge kunnat ega rum, bevisar, å ena :sidan, folkets. stora okunnighet och vanmakt, å aadra sidan, oligarkiens slughet och skicklighet att tilibakahålla folkets framskridande: till upplysning och välmåga.. Vi äre öfvertygade, att ståndet ej; skall misskänna sin bestämmelse att verksamt främja det allmännas båtnad, likasom sin egen; och att det således ifrån sig aflägsnar alla: lycksökande tjenstemän, som blott för egna intressen, men ej för nationens väl, bivista våra riksmöten. St!åndet bör således. med sitt val falla på sådana män, som med: nödig insigt förena: inre: kraf! och en brinnande: fosterlandskärlek. och rättskävsla.. Med dessa egenskaper ntrustade skoia de, i sitt nit för det allmänna bästa, åtföljas af opinionens högljudda bifall och alla redliga medborgares kraftiga stöd. Rikets tredje stånd skulle genom en förbättrad representation vinna I anseende och: ega förmåga att befrämir det allmänna bästa, va Svenska nationens halfva lagstiftningsmakt, och m I RR RM MMMM