försäljning af det öfriga betäcka kostnaden af hvad man nödgas förtära. Så bränna måhända förmögnare bönder vid jul och påsk, samt slutligen någon gång om våren, för att framföda kreaturen till dess de kunna släppas på bete, samt med detsamma få litet bränvin, hvarmed man lättare får arbetshjelp under bergniogstiden; men ingen, eller bögst få utaf dem har råd eller lägenhet att bränna heia vintera och ännu mindre skulle de, utan att förstöra sig, kunna så misshushålla vid denna tillverkning, att fylleri deraf skulle uppkomma och varan således ungefär lika snart förtäras, som den vore tillverkad. — Det är visserligen sant, att en af Riddarhusets märkligaste talare framställt följderne af husbehofsbränningen ungefär på ofvannämnde sätt, och att framställniogen vann mycket bifall, men annat är ep enskild talares åsigt samt Riddarhusets vid tillfället yttrade välbehag, och annat är sjelfva sakens verkliga förhållande. Utan att undersöka huruvida icke den berömde taaren var ibland dessa större bränvins-tillverkare, som gerna skulle vilja afskaffa husbehofs-brännvingen och om icke större delen af hans åhörare voro sådane, som antingen hade amma intresse, eller som icke närmare unlersökt saken och derföre på god tro antogo remissen, behöfver man, för att bedöma sanolikheten af det ena och andra, blott erinra ig, alt högst sällan någon bonde köper säd ill att förbränna, och att på vanliga halfårdsbemiman, och ännu säkrare på smärre emmansdelar, sädes-afkastningen icke uppgår ill det belopp, att när oundgänglige afdrag ro gjorda, för utsäde, bushållets föda under ret och tionde till presten m, m., ett så stort fverskott finnes, att bränvins-tillverkning skule kunna fortsättas större delen af hösten och intern. Nu betalar allmogen dessutom merndels en delaf simma utlagor in natura, och beagnar sällan lösnings-rättigheten annat, än då erklig brist på säd gjort det oundgängligt, och ilmogen är derjemte ibland de första som föa sin säd till torgs, för att der afyttra den ?). ) Om man antager ett halft hemmans årliga utsäde till 8 tunnor, (hvilket måbända är snarare öfver, än under hvad som finnes vid de flesta hemman, utomi Skåne och kanske vissa delar af Österoch Westergötland) så blir förhållandet ungefärligen följande: : Afkastningen antages å 7:de kornet öfverhufvud till 56 T:or. Derutaf afgår?: Tionde till Pastor I Landtogsgärd och Krono-tionde ungefärligen I Till Kaplan, Klockare och Kyrkovaktare vi fra 2 fed