Är det möjligt och vore det nyttigt, att afskaffa Husbehefsbränvins tillverkninoch förvandla der till Fabriks-tillverkning? Fråga, i anledning af en afhandling i detta ämne uti Daglizt Allehanda för den 14 sistlidne Augusti. är ett ämne af allmänt intresse och af stor vigt, framställes tillallmänhetens pröfning, och när det sker med den verkligen patriotiska afsigt, som omisskänneligen röjes hos författaren till det i Dagligt Allehanda för den 14 Augusti uppgifne förslag till plan för Bränvins-beskattningen, förtjenar saken lika mycken uppmärksamhet, som författaren aktning och tacksamhet för dess gagnande bemödanden. — Men med dessa tänkesätt, låter det ganska väl förena sig, att möjligen vara af olika tankar med den värde författaren i åtskilliga delat och det blir då en pligt att öppet och redligt framställa de tvifvelsmål man hyser, och att på detta sätt bereda ämnets fullständigare utveckling. Det är med denna afsigt, som efterföljande rader nu meddelas allmänheten, under det att vi hos den värde författaren anhålla, att han ville ause våra betänkligheter med samma benägenhet som Rederer, då han yttrade: Une critique benevole est une collaboratien offerte å Cauteur. Det är onekligt, att det ändamål, som ut; ifrågavarande förslag åsyftas, är högst gagnande, och att det sätt, på hvilket man föreslagit att, ifrån den mindre förmögne och minst vinnande tillverkaren, förflytta afgifterne på den förmögnare, som af tillverkningen kan draga den största vinning, är ganska sinnrikt. Men är det lika säkert, att det sökta ändamålet skall ernås, och att det föreslagna sättet öfverensstämmer med wationens, d. v. 8 den stora mängdens, vanor, tänkesätt och behof? För att närmare utreda detta, blir först nödigt att undersöka, om den teckning man gjort af husbehofs-bränningens beskaffenhet och följder, öfverensstämmer med rätta förhållandet? Är det verkligen så, att husbehofs-bränningstillverkningen fortsättes hela hösten och wvintren igenom, att bränvin således i bondens hushåll är merendels tillhands, och att en öfverflödig förtäring deraf alstras och underbålles? Efter den kännedom derom författaren till dessa rader, under ett längre vistande i landsorten, inhämtat, är detta bvad han icke kan apnat än bestämdt förneka, åtminstone hvad dessa landsorter och hvad de fleste af den jordbrukande allmogen avgår. Om på ett eller annat ställe, hos vägon förmögen bonde eller ståndsperson, och måhända uti någon mer än vaoligt förmögen landsort, bränvins-tillverkningen mera oafbrutet blifvit fortsatt, om supandet derigenom blifvit mera vanligt, och om trakteringar i sådant fall oftare egt rum, så är sådant likväl ingalunda förhållandet hos mängden af bönder eller jordbrukare, De flesta af dem, hafva hvarken säd att förbränna, eller råd att till detta ändamål använda den, annat än i inskränkt mått och för vissa behof och tillfällen, Så bränna de fleste om hösten, för att göda den slagt hvarmed man ärnar, icke blott att skaffa bushållet underhåll