ken är den bästa, och hvaraf det starkaste vinet crhålles; 3:o den must som slutligen genom en bård pressning fås, och således är tjock och grumlig; den ger föga vin, oph af ett dåligt utsecude. När saften är pressad, silas den genom ylleduk, och bringas i fatet, som med omsorg härtill väljes ). Jäsningsoperationen tillgår på tvänne olika sätt: antingen då man låter musten jäsa öfver, eller, under sig. I förra fallet fylles kärlet fullkomligt, och på det ej något vin må under jäsningen förloras, formas omkring sprundhålet ett slags kupa af lera, hög och vid som ev hattkulle, och hvilken vid kärlet noga tillfästes. f devua afsats eamla sig de orena jästdelarna, som fästa sig omkring sprundhålct, och hvilka böra tid efter avnan borttagas, I scdnare fallet tages ett fat, hvarur den ena botten är siagen, och hvilket 2 till 3 tom nedifrån är med tapphäl försedt. Detta fat ställes på lagern i en kall källare, och häri slås muslen, som öfvertäckes med våta dukar, på det den under jäsningen ej må förlora för mycket af sin styrka. Vauligen varar denna jisning 36 tll 48 timmar, alltsom temperaturen är mer eller mindre varm, då undertiden den gröfre jästen sätter sig ät bollsen, och den lättare bildar sig cfvanpå till ett slags bud, som, då deu sjuuker, bevisar utt jäsningen är fulländad. Cidern aftappas nu på ett pa-sande fat, Ju större detta fat är, ju tjoctare trädet är uti detsamma, ju mera jewnmogen frukten är, och ju hastigare cidern jäser, destv bättre blir vinet. På cideronos jäsning beberor 1synverbet vinets godbet:rjäser den förmycket, mister den sin sprit och bliv skarp; jiser den åter för litet riskerar man att förlora den, cmedan dess slemaktiga delar göra dess vård svårare och osäkrare än drufviacts. Fruktens cgenskaper, tiden då den är afplockad, och temperaturen då den krossas, bidraga, hvart i sin raån, att häri verka förändringar. När jäsnaiogen är slutad, tfillsprundas fatet, och bör alltjemnt bällas fellt genom en oftare påfyllning. Unuderlåtes detta, bildar sig innan kort en mögelhinna, och cidern förderfvas. Cider, beredd af lösa äppleu, och bvilken vasligen är något svag, behöfver ej mer än att högst tvenne gånger på annat kärl omtappas: starkarecider deremot, beredd af hård vinterfrukt, tål flera omtappningar, emedan smaken derigenom förmildras, och vinet blir klarare. -Cidervinets varaktighet beror af dess styrka: likväl håller jet sig cj gerna längre än G högst 7 år. Ä Lv