ken är den bästa, och hvaraf det starkaste vinet cr-
hålles; 3:o den must som slutligen genom en bård
pressning fås, och således är tjock och grumlig; den
ger föga vin, oph af ett dåligt utsecude. När saften
är pressad, silas den genom ylleduk, och bringas i
fatet, som med omsorg härtill väljes ).
Jäsningsoperationen tillgår på tvänne olika sätt:
antingen då man låter musten jäsa öfver, eller, un-
der sig. I förra fallet fylles kärlet fullkomligt, och
på det ej något vin må under jäsningen förloras,
formas omkring sprundhålet ett slags kupa af lera,
hög och vid som ev hattkulle, och hvilken vid kär-
let noga tillfästes. f devua afsats eamla sig de ore-
na jästdelarna, som fästa sig omkring sprundhålct,
och hvilka böra tid efter avnan borttagas, I scdna-
re fallet tages ett fat, hvarur den ena botten är sia-
gen, och hvilket 2 till 3 tom nedifrån är med tapp-
häl försedt. Detta fat ställes på lagern i en kall
källare, och häri slås muslen, som öfvertäckes med
våta dukar, på det den under jäsningen ej må förlo-
ra för mycket af sin styrka. Vauligen varar denna
jisning 36 tll 48 timmar, alltsom temperaturen är
mer eller mindre varm, då undertiden den gröfre
jästen sätter sig ät bollsen, och den lättare bildar
sig cfvanpå till ett slags bud, som, då deu sjuuker,
bevisar utt jäsningen är fulländad.
Cidern aftappas nu på ett pa-sande fat, Ju större
detta fat är, ju tjoctare trädet är uti detsamma, ju
mera jewnmogen frukten är, och ju hastigare cidern
jäser, destv bättre blir vinet. På cideronos jäsning be-
beror 1synverbet vinets godbet:rjäser den förmycket,
mister den sin sprit och bliv skarp; jiser den åter
för litet riskerar man att förlora den, cmedan dess
slemaktiga delar göra dess vård svårare och osäkra-
re än drufviacts. Fruktens cgenskaper, tiden då den
är afplockad, och temperaturen då den krossas, bi-
draga, hvart i sin raån, att häri verka förändringar.
När jäsnaiogen är slutad, tfillsprundas fatet, och bör
alltjemnt bällas fellt genom en oftare påfyllning.
Unuderlåtes detta, bildar sig innan kort en mögel-
hinna, och cidern förderfvas. Cider, beredd af lösa
äppleu, och bvilken vasligen är något svag, behöfver
ej mer än att högst tvenne gånger på annat kärl om-
tappas: starkarecider deremot, beredd af hård vinter-
frukt, tål flera omtappningar, emedan smaken deri-
genom förmildras, och vinet blir klarare. -Cidervi-
nets varaktighet beror af dess styrka: likväl håller
jet sig cj gerna längre än G högst 7 år.
Ä
Lv