055 LINNECTLEULL, CEUCE IEUVUP CECIL UPGAEPSATIJfUER AUT de lemnas, eller någon uppmaning till deltagarde häruti, etler underrättelse om tiden då petitionen skulle in g!fvas , cller hvilka som stoda i spetsen för företaget , e!ler någonting annat som ens tillkännagaf, alt Allehanda sjv Sö intresserade sig för pelitionssa ashens framgång; och det var derfö re som vi befarade att petitionen, så naken den nu framställdes, utan allt digö stöd, allt försvar, hvarken från redaktionens sida eller någon annans, som isynlig måtto ville kläda sk ott för den värvlösa, skulle Iemnas uli pris åt intressenas, fördomarnas eler slafsinnets försök att motarbeta deusamma? — en förmodar, hvari utgången redan tillräckligt visat, alt vi åtminstone; Viller början icke bedragilt OSS. Det bör för öfrigt anmärkas, alt man kan vara fullkomligt ärlig, ippen och ren 1 sina grundsatser, och lika al sasom oifentlig person stundom banrdla oförständigt. Alt under hvad vilkor som belst aldrig yttra något stridande mot sin öfvertygelse, och att, under aktning för lagarna likväl alitid Öppet uttala sina allmänna grundsatser, det anse lika med Alichanda, vara publicistens likason, represenlantens oeftergilliga pligt. Men vid sådana tilifällen, då fråga uppstår att göra grundsatserna gällande till något ändamål, attge nomdrifsa sin egen åsigt i något visst fall ibland den upplysta allmänhelen, och än mer, alt öfvertala alla dem, som rande till throner, fordras det ännu en annan egenskap, som vanligen plägar kallas takt, eller klokheten i sjelfva sättet att gå till väga. Det är då icke nog att allid veta hkvad man vill säga, utan dertill hörer äfven att välja det rätta ögonblicket för sitt framträdande. Hvar och en finner, att en sådan omtanka icke behöfver stå i den ringaste stvid med den öppnaste karakter, de redligaste afsigler och det mest ihär 3a nit för sanning och rältvis sa, utan. endast är en lika allmän som nödvändig följd af den obe pröfvade 1egcin, alt den som vill ändamålet, äfven måste vilja medien, när dessa icke äro olofliga, och att man alltid tul en början sjelf Måste tänka sig inide persone rs begrepp och ställning, som man önskar öfvertyga. Hvad för öfrigt beträffar Allehanda-Redaktionens förtröstan på den stora allmänheten, jemförd med det ganska ringa kopp? den sätter till alla dem, som af försy nthet att visa sig offentligen, eiler af khonsideration för söner eller anför vandter, som befinna sig på embetsmannabanan, kunde i början tycka att underteckna petitionen, sådan Allehanda frambar den, så förtjenar det närtare unders5kas, huvuvida icke äfven detta omdöme med afseende på ändamålets vinnande, är något förhastadt. — Med den stora allmänheten menar Ailehauda förmodligen, lika som vi, den upplystare delen deraf. Hara många familjer finnas då af denna stora allmänhet som iche hafva någon anförvandt på tjenstenanrabanan, I etl land, der det kvappt gifves någ 2 person med upply ysnirg eller förmögenhet, på hvilken detta icke inträffar? dela densamma, atl sjelfve deltaga i dess framfö? I I ? VI nd VN Vi påstå derföre ingalunda, att alla de fäd r, ! I SOA ro I Geana kKalcv rr. cl eller COS prural iteI ta eå ini Fy 7 hg! Ex ven af dem, äro si beska! ie, att de för en)