Journal des Debats innehåller en lång ar ti-
kel i afseende på monark- sammankomsten 1
Böhmen, uppfylld af dess vanliga högtrafvande
prat. Sedan den först sökt bevisa, alt suverä-
nerpe blott komma tillsammans för att tala om
sina egna angelägenheter, förmenar den att i
fall andra ämnen skulle förekomma, dem Frank-
rike och England icke ville se behandlade utan
att taga del deri, och om beslut fattades, som
stridde emot dessa makters öppet uttalade vilja,
då vore det förbi med både korgress och di-
plomater — då komme svärdet att decidera. —
Det hela är ingenting annat än ett återuppre-
pande af juste milieus tusen gånger omsagda
fraser, dem hvar man numera vet betyda det-
samma som intet. — Långt ifrån att lugna
sinnena, hvarpå artikeln var beräknad, verkade
den tvertom ofördelaktigt på fonderne.
Man har anmärkt att Konungen under sin
resa, i de flesta tal han hållit, återkommit till
den ideer, att hans emottagande af kronan var en
uppoffring gjord åt Frankrikes lugn, hvilket för-
menas varit till spillo gifvet både genom invertes
oroligheter och främmande infall, såvida H. M.
icke låtit beveka sig att blifva Fransmännens
Konung.
Hans Maj:t tyckes hafva glömt — anmär-
ker 1 anledning häraf en tidning — att det ges
talrika exempel på folk, som kunnat äga be-
stånd utan konungar, och som räkna de tider
då de lefvat under republikansk samhällsförfat-
ning, för de lyckligaste deras historia kan upp-
Nisa under det tvärtom en konung utan folk hör
till de föremål, som här och der kunna göra
anspråk på medlidande, men egentligen falla
inom det löjligas gebit. Då det är en sanning,
som allt mer och mer gör sig gällande, att den
konstitutionella monarkien bör betraktas min-
dre såsom ett fortfarande tillstånd, än som en
öfvergångsperiod, hvilken förbereder republiken,
så skulle ett afslag å Ludvig Filips sida att e-
mottaga kronan cj haft andra följder, än att
nationen något mindre förberedd kastat sig in
i republiken, och redan då verkställt en oms
hvälfning, som i sakernas närvarande skick än-
pu återstår ödss, och som kronan af alla kraf-
ter synes vilja motarbeta. Vi stå likväl hos
konungen i stor förbindelse för hans med så
stor sjelfförsakelse hemburna offer; ty nationen
har nu en gång för alla fått lära, att en verk-
lig harmoni emellan dynastiens och folkets in-
tressen är omöjlig. Ehuru dy rköpt detta, såsom vi
hoppas, sisa försök än må vara, så böra vi lik-
val icke ångra det, om det verkligen är det
sista. För öfrigt torde H. M. med skäl kunna
anse sig fullkomlig 3t godtejord för detta offer
genom äran, att, om ock blott för en tid, haf-
va stått i spetsen för Franska nationen.
General Ramorino bar återkommit från Por-
tugal till Calais.
Enligt uppgift I Gazette, skulle grefvinnan
Palli d. 26 Aug. afresa från Rom, öfver VYe-
nedigzg till Prag. Chateaubriand hade redan
inträffat 1 Venedig, för att der hafva ett möte
ned den höga afventyrerskan. En hel n mängd
Igitimister hafva salt sig I marsch till I j
Emot slutet af denna månad återväntas
ralleyrand till Paris.
ännu qvarhållas i fängelserne personer, som
arresterades under Julihö
Ar
9:
urs:!
Må
-— Ra
MH
siiglisheterne för för