emot kejsaren är derföre att betrakta sisom
olydnad emot Gud sjelf. Vidare: att Gud i
en annan verld skall belöna oss för den dyr-
kan vi här på jorden gifva åt Kejsaren, och
strängt straffa oss till evig tid, om vi blifva
Kejsaren olydige och försumma att dyrka ho-
nom. Gud befaller oss vidare att af innersta
hjerta älska och lyda hvarje embetsmyndighet,
men i synnerhet Kejsaren, icke för verldsliga
orsaker skull, utan för den yttersta domen
skull.
Fr. 18. Hvilka böcker föreskrifyva dessa plig-
ter?
Svar: Det Gamla och Nya Testamentet, och
i synnerhet Psalmerna, Evangelierna och Apost-
larnas bref,
Fr. 19. Bekräftas detta genom några exem-
sel?
r Svar. Ja, gerom vår Frälsares Jesu Chbristi
ecet exempel, hvilken dog med undergifvenhet
för Romerska Kejsarens vilja, och ödmjukt un-
derkastade sig den dom, som dömde honom till
döden. Vi hafve vidare Apostlarnas exempel,
hvilka utstodo svåra lidanden i enlighet med
Kejsarens vilja, och likväl icke gjorde uppror
såsom andra ozgerningsmän och förrädave. Vi
höra derföre, efterföljande deras exempel, lida
med tystnad.
Fr. 20. Vid hvilken tidpunkt vidtog det bru-
ket, att bedja till den Allsmäktige för Kejsarens
välgång?
Svar: Samtidigt med Christendomen3; hvar-
före det är den dyrbaraste gåfva och testa-
mente vi hafva emottagit af fordna tidehvarf.
x
, Sådan är då den gudomliga rätten in nuce.
istorien förvarar ännu ryktet, huru den Mace-
oo Alexander i Asien böd folket alt till
bedja honom såsom en af Gudarna. Tvåtusen år
efter denna händelse saknar den lilla Ryska ka-
tekesen icke sin märkvärdighet.