ned mycken emias trycka dem trcobe hetje-
nar sig deraf för att beskylla de allierade mak-
terna för dubbelhbet, ehuru de i intet afsecade
förtjena denna förebråelse, utan alltid gått öp-
pet tillväga, och handlat i öfverensstämmelse
med sina förklaringar. Man torde icke kunna
säga alldeles detsamma om Engelska regerin-
gen; ty under det man i Berlin, Peters shurg
och Wien icke gjorde någon hemlighet af sin
öfverlygelse, att endast en rent monarkisk re-
geringsform, representerad I Don Miguels per-
son (!), passade för Portugisiska nationens anda
och seder, och man äfven handlade i enlighet
med denna åsigt, hvilken Engelska ministören
föregaf sig. dela, bemödade sig likväl Lord Pal-
merston på allt upptänkligt sätt, att understödja
ficnderne till de monarkiska grundsatserna, och
tillät värfuaingar ostördt anställas för deras räk-
nioag. Om England handlat med mera öppen-
het, så skulle de Portugisiska stridigheterna
hafva blifvit bilagde i godo, genom fullberdan
af Don Miguels så länge projekterade giftermål
med Donna Maria. Kort före Napiers expedi-
tion var samma ämne åter föremål för de alli-
erade hofvens öfverläggningar, och man ägde
säker förhoppning att, efter undanrödjandet al
några obetydliga svårigheter, den önskade för-
bindelsen skulle komma till verks ställighet
Men Lord Palmerston utöfvade äfven här, lik-
som vid många andra tillfällen, ett ofördelak-
tigt inflytande, och så tillintetgjordes den un-
der lyckliga anspicier (!) föreslagna och nästan
utförda kombinationen. Såsom saker na nu ut-
veckla sig i Portugal, torde han måhända ång-
ra sig, att icke hafva ingått på de öfrige al-
lierade makternas åsigter, hvilka han dock fö-
regaf sig dela, och derigenom stiftat orolighe-
ter i elt land, hvars välstånd måste ligga Eng-
land serdeles om hjertat. Att Spanien icke med
likgiltighet kan vara åskådare af det liberala
Portugisiska partiets våldsamma reaktion vid
sina gränsor, och att det förr eller senare skall
blifva nödsakadt att gripa till vapen för silt
eget försvar, är myck et sannolikt; äfvensom att
östra Europas monarker sympa atisera med Span-
ska kabinettet, liksom förut med Don Miguels,
och derföre sko! a rådslå öfver medlen att af-
bjelpa ett ondt, som ständigt griper allt mer
omhtring sig. Man kan derföre vara försäkrad
att vid de i Böhmen snart inträffande konfe
renser, Portucisiska fr ågan blir ett hufvudföre
mål för öfverläg 0 gningarne.
FRANKRIKE.
Regeringen har ändtligen följt Eoglands ex-
empel och återställt de diplomatiska förhbin-
delserne med Donna Marias regering. Moni-
törer för d. g tillkännagifver ofticielt, att Fran-
syska kabinettet erkänt Riddaren Daiurpias så-
som Portugisisk. chargå daffaires i Paris, och
utfärdat kreditiver för Hr de Lurde att vara
Fransysk charge daffaires vid hofvet i Lissa-
bon. Man har annars förvånats öfver det fö-
ga uppmärksamma sätt, hvarpå juste milieu
sedan någon tid bemött den unga DProttnin-
gen. Länse iakttog Moniiören en fullkomlig
tystnad öfver de senaste, för hennes sak så eyn-
nande, händelserno i Porlugal , och under hen-
nes vistande i Havre felades helt. och. håliet
från antoriteternas s sida de hedersbetygelser
;