ter dennes Dberakning, nar en OoOwvilikorhg skyl-: dighet, att sörja för densamma, På detta sätt. skall han å ena sidan tvingas att arbeta, då han ser att han cf får något för intet; och å den andra uppmuntras dertill, då han finner att detlönar mödan att arbeta. Han bör vänja sig att genom sitt arbete förvärfva sig sitt bröd, äfven om tillfälle och medel att befeda honom arbetsförtjenst påkalla betydliga emkostnader. Den moraliska vinsten, som hemtas af arbetsamhet och sysselsättning öfverväger vida alla materiella uppoffringar. Ty i samma stund man röcker den för tillfället behöfvande, som kan arbeta, en allmosa, har man fört honom in på tiggeriets bana, undertryckt denna ädla stolthet, som umbär allt för att nndvika att tigga, en känsla, som naturen cj förgäfves inplantat och underhåller hos den ännu oförderfvade menniskan, och hvilken i gamla dagar var så högt uppskattad, att det äfven iden största nöd hette: tigga blyges jag; men andra tider, andra seder! Det blef en sednare tid förbehållet — man skulle knapt kunna tro, än mindre våga säga det, om man vj med exempel kunde styrka sin uppgift — a!t ibland den alldralägsta folkklassen ega sådane fattiga, som blygas, icke att tigga, — men. alt arbeta. Det tyckes vara tid att man sätter en dam mot denna, från en falsk filantropi i sednare tider sig härledande, tiggeriets och förderfvets flod. Det tyckes vara tid, alt, sedan man i så många år gjort så stora uppoffringar för att ora menniskor syssellöse, man åtminstone våger något försök för att göra dem. sysselsatta. Häraf. synes huru: vigtigt det är, att all fattigvård står i elt omedelbart sammanhang med ändamålsenligaarbetsinrättningar, Direktionen, som länge insett vigten af mera ändamålsenliga arbetsinrättningar,. har derföre gått i författning om inrättandet af en. arbetsanstalt inom dess fattigoch försörjhingslius,. hvilken anstalt visserligen icke ännu kan vara i det skick direktionen önskar, och först, efter någon: tids förvärfvad erfarenhet, Hoppas kunna bringa den. Förlidet. år inköptes för detta ändamål en mekonisk mangel, en gvarn. samt materialier: till spånad, strumpstickning, notbindning m.. m. Allmänheten inbjöds. till begagnande af denna arbelsibrättning, och. det lugneliga: resultatet häraf har redan, till direktiooens innerliga fägnad, icke Blott rättfärdigat dess vågade före1az, utan: ock öfverträffat dess vågade förhoppningar. Någon direkt vinst för fattigkassan har väl: Direktionen: ej häraf. beräknat, då de arbetande till: uppmuntran här erhålla större arbetslön: än på stadens. frivilliga. arbetskus. Men då de försålda effekterna, med: högst obetydlig förlust, gifvit ersättning för de inköpta materialierna, då vidare de månadteliga. underhållsmedlen: kunnat indragas. eller förminskas, ii mon af: de fattiges arbetsförtjenst, då: Direkionen tillika erfarit, hvad: den redan på förland beräknade, att: denna inrättning: varit: ett medel: till: förminskande af tiggeri, lättja och Jastbarhets Vill befrämjande af sedlighet; ordning. och: arbetsamhet;; samt en kontroll på. dem, om i fattiginrättniogen sökte en räddning: unlån. verklig. nöd: och dem; som: der önskade Inna. en. svsslolösketiensoch: lättians fristad: så