många forboppningar som blifvit väckta utan
att realiseras; det är att påkalla Eder dom,
hvem söm har orätt, antingen de medborgare,
som yrka. uppfyllandet af högtidligt besvurna
förbindelser, eller de styrande som icke stå vid
sina ord, hvilkas visade republikanism icke
var annat än ett sken, hvilkas handtrycknin-
gar icke voro annat än snaror utlagda för
-Fransyska folkets godtrogenhet.
Man anklagar oss att hafva angripit Konun-
ens inviolabilitet, att hafva förgått oss emot
fans person, att hafva uppäggat till hat och
förakt för hans regerirg och mot hans embets-
män. Sex af våra tidningsartiklar äro under
tilltal. Man hade kunnat formera: mot oss
sex serskilta processer, och begära af juryn
att den skulle till det högsta straffet, 25 års
fängelse och 45,000 franes böter, fälla den djerf-
ve skriftställare, som vågat tala illa om H. M.
Ludwig Filips regeriog. Men utan tvifvel af
aktning för justitieministerns heliga ord, som
den 12 Aug. 1830 lofvade att tryckfriketspro-
ecesser hädanefter högst sällan skulle komma
? fråga , och för att icke handla mot Konun-
gens vilja, som d. 31 Juli 1830 på stadshuset!
lofvade tidningarne ett lyckligt lugn, har man i
af dessa sex processer gjort två små, och gått
ända derhän i mensklighet, att anse vår kri-
tik öfver medborgarekonungens regering kun-
na försonäs med 35 års inspärrande på Mont
St. Michel och 3,000 francs. böter.
Man vill draga oss till ansvar för det vi
skola hafva förebrått regeringen, att den förne-
kat sitt ursprung, att den brustit i uppfyllan-
det af sina löften 3 man tilltalar oss för det vi
skola hafva sagt att den våldfört kartan, och
fläckat Frankrikes ära. Vi beskyllas för att
hafva anklagat regeringen för feghet, egoism
och korruption. — Välan! allt detta är sannt.
Vi hafva slutligen undersökt -styrelsegrundsat-
ser, framställt folkets klagan mot kungadömet;
vi hafva sägt hvar vi trodde gränsorne sluta
för den kungliga inviolabiliteten, och påmint
om Garb I och Jakob II, Ludvig XVI och
Carl X, hvilka, för det de brutit sina löften
och velat styra emot den nationelia viljan, för-
lorat lifvet eller thronen.
Då folket, denne store uppresare och ned-
brytare af throner, efter de trenne Julidagar-
ne samtyekte att antaga Eudvig Filip till Ko-
nung, var det emedan man trodde att den-
ne furste ieke skulle likna dem vi nyss förja-
gat; att med honom, medborgaren från 1789,
friketen skulle herrska; att med honom, solda-
ten från Jemappes och Valmy, Frankrikes sä-
kerhet vore betryggad; att med honom, opposi-
tionsmarnen under de 15 år, då jesuitismen,
aristokratien och godtycket herrskade hos 6ss,
toleransen och den lagliga ordningen skulle åter-
upplifvas; att slutligen med honom, som var en I
borgerlig och hushållsaktig furste, vi skulle få
denna regering för godt köp, som utgör Ame-
rikapska republikens makt och välstånd, och
som man då svor att taga till mönster: denna
republik som ministern Fhiers, i. National för d.
3 Juli 1830, framställde såsom ett fö-
nemåt för ädla sinnens tillgifvenhet, och
om hvilken Ludvig Filip sade till Lafayette,
att det var den fullkomligaste styrelse.
Det ligger någonting högst märkvärdiet i
