tid publicitetens redan tillegnat sig det, såsom
en kurtositet, så anse vi oss äfven böra i denna
ezenskap raeddela det åt våra läsare,
Stormäktig:lce, Allernådigste Konung!
För att gå dess trogna folks önsluwmgar till mö-
tes, behöfver, vi veta det väl, E. K. M:t ädla
bjerta endast, att om dessa ön-kuivgars verklighet
fullkomligt förvissa. — Ögonblicket synes oss vara
iume, da detta fekk mera än någonsin måste taga i
anspråk sin Monarks saunt Konungsiiga egenskaper;
Desg Personliga själsttorhet och lyftinog öiver Parti-
iutressen, ståvdsfördomar, småpassionver och skiå-
anda. — Ögvullicket syues vara iune, då vanliga
hinder måste besegras och vanliga former brytas,
Hör att på ctt, vår syfte värdigt, öppet och öfserty-
gaude sätt, frambäsa den alltför länge gäckade och
omisskända sasulugn.
Det är med den innerligaste öfvertygelse, att FE.
Mits stora sjal icke förgälves uppfattar tidens mest
sansade fordringar och mest ädla behof, som vi un-
lerlecknade på Petitionens väg, den enda, som un-
der närvarande törhallanden står oss Öppen, gå alt i
djupaste updesdämighet, för E, K. Mts fötter ned:
jägga deuna lifliga önskan, denna varma bön, svm
är så många tuscude verklige Svenske mäns, att K
KK. Mist värdig, med bela kraften och omfattningen
Paf sin höga Genius, bereda och fullborda deu när-
varande Svenska folk-representaticnens, genom stånd,
totala förändring, till möjligaste likbet med den
Norska, bvars förmåga, alt karakteristiskt repre-
sentera sin nation, erfareuheten redan tillväckligt
vitsordat,
Öfverallt i Svea land, der det fria omdömet, der
iden utvecklade tauke- och känslokraften icke fjett-
vas af den lägre, sig sjelf missförstående egennyt-
tans beräkningar, af Aristokratiskt eller oligarkiskt
menuiskoförakt, af en, till och med i lärdomens och
veteuskaplighetens skrud djerft prunkaude vidskepel-
.e uch mani för seklers gamla, men andelösa former,
af kastanda eller ytligt småsione, cer af en fattig-
dom, okunnighet och råbet, som nödvändigt måste
alstra likvöjdhet för allt, som rörer samhället i det
nela, — öfverallt höres blott en enda röst, —
att hvad souw hos oss kallas Riksens Ständer, om
de någonsin i sjelfva verket representerat den friska
kärnans af nationcu allmänna tänkesätt och intres-
scn, — dess sjelfständiga vilja och samhällshf, —
dock åtminstone i denna stund endast synas 1epre-
sentera Stånds-lutressen, ovädla fördomar, förllutna
tiders missbruk och hårdnade villfarelser; att de
äro gamla ru:tningar af barne k, som omöjligen me-
ra passa för menskligare och ädlare tiders mera än-
damålseuliga, förnuftet värdiga och själfulla kamp;
att den närvaraude tiden i alla bänscenden vuxit
dem öfver hufvudet; att de numera blott kännas som
eu tryckande börda, som en sjuklig utväxt på na-
tionens kropp; alt de, i sin, allt verkligt samlif och
all social auda motverkande, fyrdelning — aldrig
mer torde kanna påräkna otörvillade, sjelfständige,
moraliske Svenske mäns aktning och förtroende,
emedan deras allt tome-are former lemnat ensidighe-
ten, fåkunnigheteu, slafsinnet, intrigerua och miss-
bruken allt friare spelrum; att de, med ett ord,
S10 icke mera befordringsmedel, utan binder för E.
is. Mits välgörande afvigier och fosterlandets i öfrigt
märkbara fortgårg till: harmonisk bildning och ci
vilisation.-.
Stormäktigste Allernådigste Konung! Tiden synes
oss i sanning högt påkalla en i närvarande ssumhälls-
it och kultar betiugad Folkrepresentation, som
endasi så kaw fullt uttrycka ett sjeltständigt och stort
stnnadt, kanske i sin innersta rot änvu oförderfvadt
folks allmänna anda och allmänna vilja, som
eudast så kan garantera det gemen-amma fortskri-
dandet tilliintellektucli, moralisk och iudustriell ut-
veckling, och förekomma all själsförlamande fruktan
för en staguation eller ett tillbakagåeude. Ju mera
E. K. Maj:t vunnit sitt folks hjertan, ju mera E, K.
Maj:ts bercliga egenskaper synas oss vara en borgen
för framgången af det ädlaste syfte; desto djupare
skulle det smärta oss, om det kunnat. lyckas den i
tidens läsare rigtning, oaktadt sina villor och miss-
tag, kraftfullt fortskyndande konstitutionella sam-
bällsutyceklinugens fiender, att luför E,- K, Mist
stämpla det lifliet kända behofvet afmenskligheten