den underordnade tjenstemannabelaitlning, samt
upptagen af sådana bestyr, som en Länsman;
och då utrymmet icke tillåter deras meddelan-
de in extenso, ha vi likväl trott oss böra, så
väl för den allmänna uppmärksamhet målet
väckt, som för sjelfva innehållets intresse, med-
dela en hufvudsaklig del deraf i sammandrag.
Handlingarna visa, heter det i början af
besvären, att, sedan Smeden Hammarlund för
vid pass 3 år sedan, förlorat genom inbrotts-
stöld några smedjeredskap, samt lädret å blås-
belgen i sin smedja, utan att gerningsmannren
eller något af det stulna under tiden kunnat
upptäckas, fanns omsider hos Peter Persson
; Hofen slägga, som Hammarlund förlorat. Ge-
nom vittnesmålen är fullständigt utredt, att då
Peter Persson, i början af vären 1831, utlå-
nade denna slägga till Smeden Jan Fredriksson
vid Bond-9rlunda, han bedt honom förtiga af
hvem han fått låna den; att ägaren, FHammar-
lund, tillfälligtvis hos Jan Fredriksson funnit den,
och att, på uppgift huruledes den blifvit honom
afhänd, Jan Fredriksson utlyst hvar han fått den,
samt återlemnat den till Peter Persson, som un-
dangömt den i sitt kök, vid det han såg Hammar-
lund, åtföljd af en fjerdingsman, till gården anlän-
da; alt han, på uppmaning att framskaffa släggan,
och uppgifva sin åtkomst dertill, först svarat
att hån icke kunde uppgifva sin fångesman, —
sedan, på min fråga, efter det jag ditkommit,
att hon icke tillhörde honem, utan en tjuf,
som numera afhändt sig lifvet, vid namn Bred-
berg, som några år förut qvarlemnat den, då
han för Peter Persson beslagit hjul; och att,
då Bredberg, tillkallad, nekat sig på 7 års tid
hafva hos Peter Persson förrättat sådant ar-
bete eller hafva qvarlemnat eller någonsin till-
förene sett omförmälde slägga, Peter Pers-
son blifvit förlägen och skiftat färg. Sådant.
var resultatet af den preliminära undersökning
jag anställde: en i orten bosatt trovärdig man
uppgaf stöld genom inbrott vara hos sig be-
gången af persedlar till obestridligt värde af
mera än 10 daler: inbrottet bestämde än mera
Brottets ovillkorligt urbota egenskap; en del af
tjufgodset, igenkändt af egaren, fanns hos Pe-
er Persson, som sökt dölja det, förnekade sig
dertill vara egare, befanns med tvetalan, med
osannir gar och icke förmådde uppgifva någon
åtkomst dertill; och denne man var en person,
som för sin vandel läste afskyns: och föraktets
straffdom öfver sig i hvarje blick som mötte
honom i hela orten, och på hvilken mångfall-
diga gånger misstankar om brott fallit och
qvarstadnat under mindre uppenbara anledain-
gar än nu. 7 Fjetterström anser derföre, alt han
icke ansvarsfritt inför förmän och allmänhet,
hvilka ägde af honom kräfrva nitisk vård om
ADPetta omdöme om bondens: karakter och
j rykte, som snörrätt strider emot uppgiften i
Argi artikel, att den gamle mannen varit
känd icke blott för en obefläckad vandel,
utan åtnjöt tll och med ibtand allmogen
i sin ort ett visst anseende, har Fjetter-
ström styrkt med ett bilagåt betyg af Kyr-
koherden i församlingen, As Wäångenberg,
hvilken intygat, det Peter Persson var så
-— - . ) Ls 1 ee a
