RR RR
började ändteligen någre förmögne, upplyste,
fördomsfrie män, alt tänka på Rikets vådliga
Elonomiska belägenhet, och genom från tryc
ket utgifve särskilte Ekonomiska afhandlivgar
och egen handläggning vid jordbruket, fästa
allmän uppmärksambet på fördelarne af ett
väl ordnadt Landtbruk, hvilket lyckligen verka-
de till efterföljd, som efter hand och isynner-
het från 1790, då penningestocken ökades, till-
tagit med särdeles ifver, så att man med allt
skäl kan antaga, att de större Egendomarne
och äfven många af de mindre nu mera 1 all--
mänhet skötas och odlas med all urskillning
och omtanka, och att allmogen äfven i all-
mänhet dervid ådagalägger drift och verksam-
het, hvarföre, sedan äfven Potates-odlingen hun-
nil ill en ganska betydlig höjd, och i den lyck-
liga händelsen att Spannuemål-och Viktualie-
handeln bifver fri och otvungen öfverlemnad
till både export och import, med bibehållan-
de af en för vårt landtbruk högst behöllig
lämplig skyddstull, och attäidkarne af sådan
handel hädanefter icke behöfva i Staten frukta
någon farlig medtäflare samt att förhållandet
med klimat och väderlek blifver bädanefter li-
ka som hittills, anledning visserligen är att för-
moda, det brist på lifsmedel bädanefter ej skul-
le kunna uppkomma och att andra magaziuer,
än de som då komma att finnas hos så väl
handlande som andra enskilde, icke behöfva för
befarad spannemålsbrist inrättas.
Men med allt detta förväntade öfverflöd af
spannemål och oaktadt vidtagandet af de i of-
vanförmälte handlingar i underdånighet föreslag-
ne för Riket ganska lycklige förändringar, fruk-
tar jag att nöd och elende för lika stort antal
af Rikets jordbrukare skulle kunna lika lätt
hädanefter som hittills uppkomma, och det i-
bland annat af följande anledningar:
Af de af mig förde anteckningar under de
30 sistförflutne år som jag, vid från tjenstehe-
fattningar ledige stunder, ägnat åt landtbruk,
har jag inhämtat, att de år, då missväxt intväf-
fat, har den icke på en gång drabbat både höst-
och vårsäden, utan lyckligtvis hufvudsakligen
biolt endera; alt, under samma år, missväxt
för höstsäden inträffade störst år 1911, då Rå-
gen likväl gaf emellan 3 och 4 kornet, och för
vårsäden störst är 1818, då kornet gaf omkring
3:dje kornet efter utsädet. Alla öfriga miss-
växtår har säden hos mig gifvit mer och
mindre af nämnde äring, med undantag af år
1912, då höstärter blefvo genom frost totali-
ter förlorade och äfven hafren då så skadades,
alt den ej gaf mer än 2:dra kornet. Olika för-
hållanden med jordens bördighet m. m. hafva
derutinnan visserligen åstadkommit förändringar
på särskilda orter.
Hvilka verkningar åler en mindre äring af
eudast 2:a å 3:dje kornet öfverhufvud efter
utsädet beräknadt kan åstadkomma hos en min-
äre bemedlad landtbrukare, derom torde man
lätt kunna göra sig föreställning, då man har
sig bekant, alt egare af kronoskattehemman,
af medelmåltig godhet, betala, under ordinä-
ra årgångar omkring 75 procent eller 3-4
delar af ärs-pr oduktionen, sedan produktions-
kostnaden blifvit afräknad, uti årliga utskyl-
der, hvilka utgöra öfver fr ratio särskilta af-
a a a