M
ra särdeles förändring i de förhållanden uti
penningehandeln, som kunna medföra någon
verkan på kursens ställning. Så väl exporten
som importen för året äro till det mesta då
redan förbi, och vexelbehofvet och tillgången
kunna således i sjelfva verket under tiden ieke
derigenom undergå någon förändring. Men mån-
pe det kunde skada, alt afvak!a, hvad resul-
tater de båda nmånaderne komme att visa, ef-
ter det starka och hastiga fall af kursen som
nu ägt rum? I intetdera fallet Kunna dessutom
de definitiva besluten om alla de åtgärder, som
nödvändigt måste vidtagas 1 sammanhang med
utvexlingen, vara fattade före den tid, då det
kommande årets handelsrörelse begynner; och
den verkan, som riksdagsopintionerna derpå kun-
na utöfva, blir derföre i båda fallen densamma.
ooI nyss snämde båda hänseenden synas derföre
skälen för och emot ungefär bi alansera hvar-
audra. Den tredje omständigheten, eller läng-
den af Rikets Ständers sammanvaro, är i och
för sig sjelf ett nog vigtigt kapitel för alt for-
dra ett allvarligt bi grundande. vc med
skäl ledsnat vid Riksdagarnas nslan
af de ringa fördelar det rönt ES och allt
hvad som kan göras till deras förkortande blir
tvifvelsutan en dyrbar skänk för nationen. Skall
detta ändamål vinnas genom Ständernas sam-
manrträdande i November? Vi tre, at denna
fråga med någorlunda säkerhet kan besvaras
nekande.
Man måste vara föga bekant med hela vårt
under reparation stående statsskick, om man
ett ögonblick kan sätta tro till den föreställ-
ningen, att en Riksdag i Sverige hädanefter, än-
nu på långliga tider, kan slutas på betydligt
kortare tid än ett år, så vida den ej afbrytes
af Konungen, Det är icke massan af 1000
a 1200 enskilta motioner, som ensam lemnar
anledning till detta yttrande; icke heller en-
dast representationens fyrdelning, ehuru mye-
ket den ock bidrager att fördröja ärenderna;
utan mängden och den utomordentliga vigten,
ull och med af de mål ensamt, som nu äre
att förvänta ifrån Regeringen. Har icke en
Skaltjemkningskomite blifvit nedsatt, hvars ar-
bete, så djupt ingripande u!i äganderättsför-
hållandea och den allmänna hushållningen, hu-
rudaot det än må vara, skall föreläggas Rikets
Ständer? Fordrav icke finansregleringen en full-
ständig granskning och i vissa delar omarbet-
ning ar vårt bankväsende och våra låne-
anstalter? Kräfva icke tullagarne en vida större
och mera detaljerad uppmärksamhet, för att
uvodvisa förra misstag och dela rättvist mellan
konsumentens rätt och näringsidkarens? Och
ändtligen, är icke, enligt Kongl. Maj:ts förut
lemnade yttrande, det nya lagförslaget att vänta,
hbvilket ensamt kan gifva SySse sättning åt flera
Riksdazar?
Se der, som vi förmoda, åskilliga proble-
, hvilka det icke är ögonblickets verk att
utan att tala om alia de reformer, efter
hvilka folket trängtar 1 sjelfva den or ganiska
ammansättningen af dess konstituti onella och
epresentativa förhållanden , och hvilka foster-
andsvännen nu mera ogerna än nås zonsin skulle
;e förbigångna med tystnåd. Hura vill. man
Jå tä aka sig möjligheten deraf, att den nu in-
ta ndande Pikoedagsen oka!l born Aa Clataa haga d-
NN ———— NN MV VN