ooo? oo MV VV OO VÄ VÄ HM VV K HM ÄÅAXK - ? - rr HV pv VS MV NN JJJMJJJJJ——LL BJ— — — LL
ma SER sy OO AE OS OO MV 0 SE RE RRIAR
persedlarne satte värde,
Nu inkallades gossen Söderberg, som nekade,
att hafva afvetat den af Berggren erkända stöld,
och påstod, att Berggren, usder den tid han
varit tilisammads med Söderberg på de så kal-
lade Stadens Berg, endast sysselsatt sig att,
jemte Söderberg och en annan gosse med nam-
nel Rydman, springa omkring och leka, samt
att Söderberg, sedan han, kl. omkring 5 e. m.
ofvanuppgifna dag, i stallet insläppt åkaren An-
derssons kokreatur, som Söderberg, utan att
erhålla någon betalning, hela dagen vaktat, ha-
de Söderberg åtföljt Berggren hem, dervid den-
ne, lika litet som Söderberg, haft något att
Hustru Berggren, som påstod, att hennes
sons bekännelse icke är frivillig, och att han
af Polisbetjeningen blifvit i häktet misshandlad
och tvungen att ljuga på sig sjelf, ingaf till
Rätten en så lydande skrift:
Sedan, efter nu för sig gången ransakning
i målet, rörande en den 31 Maj detta år hos
Mångleri-idkerskan Schyberg i huset N:o 3,
Qv. Justitia föröfvad stöld, och för hvilken
min miuderårige son Anders Berggren blifvit
häktad och under tilltal: ställd, emot honom,
vid nu föregången omförmälde ransakning, icke
förekommit något bindande skäl och än min-
dre någon laga bevisning; alltså får jag öd-
mjukast yrka, att han, så väl i anledning af
denna, som ock i följd af här nedan omförmäl-
de omständigheter, målte genast blifva från häk-
tet entledigad och på fri fot ställd.
Ty den af min son för Police-betjeningen
gjorde bekännelse lärer aldrig kunna blifva cmot
honom något bindande skäl, emedan den ticke
var en fölid af en fri och otvyungen vilja eller
genom ånger, bibringad af begrepp om brottets
afskyvärda beskalfenhet, utan en följd af för-
skräckelse öfver den hårda och obilliga be-
handling, med hugg och slag, han af en del
af de sistnämnde, under al dem anställde, i
barnets närvaro fruktiöst skedde efterspaningar:
och visitationer, i förening med det löfte, att
genast blifva fri, om han bekände att han brot-
tet begått; äfven styrker en annan omständig-
het min öfvertygelse om hans oskuld, neml.
alt då jag samma afton, som han var blifven
häktad och gjort ofvanomförmälte bekännelse,
flick tillträde uti fängelset, han inför Polis-be-
tjeningen och Vaktmästaren vidgick sig vara
skyldig till ofvanförmäldte brott så länge jag
var för horom undandöljd, men efter det jag blef
af honom sedd och af mig framställdes förina-
vingar att tala sannivg, för att derigenom af
Gud och menniskor vinna förlåtelse i fall han
vore brottslig, nekade han bestämdt, alt hal-
va begätt ofvanförmälde stöld, med, dessa hans
egva ord: Nej Mamma, jag har intet gjort
det, jag har intet tagit något, fast de ljuger
på mig. En annan omständighet får jag al
ven anföra, för alt derå fästa högtä ade Rättens
uppmärksamhet, neml. att hålet pi fönsterru-
tan ej äger den storlek, alt gossen riurhigen, en ligt
sio bekäunelse kunnat krypa derigenom., och lika
orimligt är, att han genom ondtörmäldie hål
kunnat hinna upp att allyfta öfre fönsteriiaken,
hvilken O. Schyberg bestämdt påstått skall va—
rit pålagd vid hefnes bortgång från rummet;