Gossen Söderberg utvisades till Rättens för-
nak, hvarefter Gossen Berggren, hväken vid
örhöret inför Kongl. Öfver-Ståthållare-Ewmbe-
tet för Polisärenger beköut sin delaktighet uti
ofvanberörde stöld, tillsades att afgifva en sann-
färdig berättelse om förloppet vid tillfället,
dervid Berggren anförde: att han, som bott
hemma hos sin moder uti ett hus vid
Kocksgatan här å Söder, Fredagsförmiddagen
den 31 sistl. Maj gålt ut, i alsigt att, i säll-
skap med andra gossar, genom lek fördrifva
liden, och genast råkat sin broder, Åkare-
Drängen Nils Wilhelm Berggren, med hvilken
han följt till de såkallade Stadens Berg, devi-
från Söderberg, med hvilken Berggren ägt be-
kantskap, ropat åt honom att komma till sig:
att Berggren sådant efterkommit samt någon
stund tillbragt tiden med hvarjehanda lekar,
till dess ett åkaren Andersson tillhörigt Kokre-
atur, hvilket Söderberg halt uppdrag att vak-
ta, nalkats fönstret till ett hus, der hustru
Påhlson bodde, och bredvid hvilket hus en
grind, som ofta är öppen, ledde åt gatan,
hvilket gifvit Berggren och Söderberg anled-
ning att närma sig till huset, för alt drif-
va kokreaturet tillbaka: att emedlertid Sö-
derberg nalkats ett af fönstren till huset, samt
senast derefter underrättat Berggren, att ingen
vore hemma, och att det vore lätt att åtkom-
ma hvarjehanda af de i rummet befintliga sa-
ker, hvarefter Söderberg sönderslagit en ruta
och uppmanat Berggren, som är längre till vex-
en, att med handen försöka aflyfta haken till
fönsterposten, hvilket Berggren gjort, hvarefter
han, Berggren, krupit in genom fönstret och i
rummet Ullgripit ett skrin samt en mängd i
cummet befintliga persedlar, hvilka sednare han
nlagt i 2:ne knyten, som har öfverlemnat till
len utanför fönstret väntande Söderberg, hvar-
efter Berggren åter genom fönstret utkrupit ur
ummet: att genast derefter hade Söderberg
ndrifvit kokreaturet i Åkaren Anderssons stall,
jämt gemensamt med Berggren begifvit sig bort,
dervid Söderberg burit skrinet samt Berggren
le 2:ne knytena: alt de skilt sig från hvaran-
Ira å Tjärhofsgatan, då Söderberg, som be-
nållit skrinet, sagt att han skulle gå till sin
roder, som vistades vid Fegelviken, men alt
3erggren åltervändt tll de så kallade Stadens
Berg , der han bakom en sten undangömt det
törre knytet, men lagit det andra med sig,
afsigt alt lemna det i förvar till en hustru,
ned namnet Strömberg, med hvilken Berggren
gt bekantskap: att, innan han bunnit till hu-
tra Strömbergs hemvist, hade han, Berggren,
nött henne och öfverlemnat åt henne knvy-
ct, utan att uppgifva på hvad sält han åt-
ommit det, hvarefter Berggren, klockan un-
cfär 3 ce. m., gått hem, samt, sedan khan
kaffat sig något att förtära, åter begifvit sig
it, för at vid Tegelviken uppsöka Sö-
lerbergs broder, hvilken den dagen varit
ysselsatt med att köra grus: att vid Tjärhofs
var dessa angifvares vittnesmål om barnens
såkallade otvuogna bekännelser, hvarpä de
fälldes åt saken. En besynnerlig kontrast fö-
reter s:g emellan utgången af detta mål och
Coellapctadtod as ock an cam vid camma Ratt Bl