modesti svarade han på sina landsmäns lifliiga
bifallsyttrivgar: Vårt arbete är ganska ofull-
komligt; men hvad kunde ni vänta af oss?
Betrakta våv arme; ni skall hos den upp-
täcka spår efter de kedjor, dem vi sönder-
brutit.
En månad scnare gick jag förbi hamnen ji
Smyrna, der en enkelt klädd ung man, med
ödmjuk hållning och affärsmin, föll mig itgat.
Icke utan möda igenkände jag i honom den
Karaiskak i jag selt på teaterns; han var här
åter uppstånden i en ärlig fikon- och russin-
handlares skepelse. Han betalte sin karatsch
ordentligt, och utan att han behöfde säga mig
det, förstod jag ganska väl, att han icke, åt
sitt öfverhufvud, stadens pascha, öfverlemnpat
nägot exemplar af sin tragedi, såsom bland
poeter är brukligt.