TER pCcaägGCele: få Ur Dl, Il dä YIlak KEUGPCP or
gått med notilikationsbref om den unge thrön-
arfvinpgens födelse, saknas hofvet i Petersburg.
I Konungens svar på Kamrarnes tyckönsk-
ningsadress yttrar han sin afsigt vara, att låta
uppfostra sin son i den religion, som bekännes
af största delen af Belgiens invånare; således i
den katholska.
Hertigen af Nemours kommer ät vid dop-
havdlingen företräda Konusg Ludvig Filips
ställe.
i SICILIEN.
Ett bref från Palermo af den g Juli, infördt
i Allgemeine Zeitung, innehåller följande:
Det allmänna intresse hertiginnan af Berry
väckt i hela Europa, stegrade här, i hennes fö-
delsestad, nylikenbeten utomordentligt på hen-
nes ankomst, hvilken på visst sätt slutar hen-
nes historia. Redan d. 3 dennes fick man kor-
vetten i siate, som hade hertiginnan om bord;
men först den 3 steg hon i land, sedan hon
förut spisåt middag om bord på skeppet, och
emottagit ett besök af grefve Luchessi Palli.
Hon hade vid landstigningen sin lilla dotter
med sig, och beledsagades af Prinsessan Beauf-
fremont och Hr de Mesnard. General Bugeaud
kom icke i land, utan seglade straxt, sedan
han fått sina papper i behörig ordning, tillba-
ka till Frankrike. Hertiginnan blef emottagen
med alla en kuvglig prinsessa tillkommande
ärebetygelser. En kunglig vagn väntade henne
vid hamnen, och förde henne till slottet, der
vicekonungen vid foten af trappan emottog hen-
ne. En våning erböds benne i slottet; men
hon afslog det, emedan hon hyrt den Prinses-
sen Butera tillhöriga villan Olivazzo, som lig-
ger i grankapet al staden. Hon förbehöll sig
likväl ett par rum i slottet, att begagna då hon
inkom till staden. Följande dagen, d. 6, var
hennes moders, drottningens födelsedag och stor
gala. Hertigionan begafsig till palatset och gat
cour åt hoffruntimren; isynnerhet visade hon
sig mycket nådig emot furstinnan Campa Franeo,
moder till grefve Lucckesi, som sjelf hade in-
tagit sin plats bland de öfriga kammarherrarne.
För närvarande lefver Hertiginoan i lugn på
sin villa, i sällskap medsit hoffolk och grefve
Lucchesi. Dasligen ser man henne promenera I
sällskap med honom och prinsessan Beauffre-
mont. Emedlertid tvös det att bon icke länge
kommer att uppehålla sig här, utan snart be-
gifver sig till Prag, i -
Detta resprojekt omtalas äfven i ett legiti-
mistiskt Pariserblad. Enligt dess utsago kom-
me det resande sällskapet att bestå af Hr och
fru Palli, markisinnan Podenas, samt prinsen
och prinsessan Beaulfremont, och ämnade att
ofördröjligen begifva sig på vägen.
- RYSSLAND.
En Petersburgsk tidning meddelar notvexlin-
gen mellan grefve Oriof och Reis Effendi,
rörande auxiliärtruppernes och flottans afscg-
lande från Bosforen. Dess iunehåll är redan
förut bekant: begäran å grefve Orlosfs sida att
få hemsegla, och jakande svar af Porten , med
en mängd komplimenter på köpet: Jemte
decca dinlamatisba abter innehaller samma hlåd
IOLL Hasta la MAMA RI SCHCP Ira HR ONSTartinO-
pel, då fom Kyska huteskepp och fyra fregat-
ter seglade in i Bosforen. Deras närvaro gaf
höofvudstaden en säker borgen för dess skedd
och räddning. Emellertid var den Ryska flot-
lans ackomst, i ögonblicket af en sådan Lkrisis,
någonUng för ovanligt, att icke gifva anledning
till betänklighet i sjelfvd divan. Men Tur-
klels vätlörstådda intresse behöll öfverhanden vid
Sultans visa öfverliggvingar, och ingaf Porten
det fullkomliga förtroende, som kejsarens ord
å
förtjente. - Vår eskader stanrade qvar. Nya
förstärkningar begärdes och lemnades, Tjuzu
Ryska krigsskepp lade sig för ankar vid Bu-
jukdere, och 10,000 man lägrade sig på -Asi-
astiska kusten af Bosforen, Dervid förklarade
kejsaren, aitihans flotta och troppar skulle be
hålla den ställning de intagit, till dess Ezyp-
tiska armden tågat tillbaka öfver Tatras.
Detta var ändamålet och detta måste äfver
förestrifva gränsen för vår intervention. En-
dast företagen i afsigt att förmå Ibralhiny till
vedläggande af sina vapen, och att garantera
Otiomaniska rikets oafhängighet, måste Ryss-
lands verksamhet inskränka sig inom de grän-
sor, ändamålet och kejsarens uttryckliga vilja
på förhand utstakat. Man begärde vår hjelp;
vi hafva lemnat den. Men vår bemedling hade
hvarken blifvit begärd eller erbjuden. Oin-
skränkt herrskare öfver de hans spira underly-
dande provinser, stod det Sultan fritt alt upp-
draga deras styrelse åt hvilka vasaller, och
under hvilka vilkor han behagade. WVilkoren i
den emellan Porten och Paschan af Egyp-
ten träffade ötverenskommelsen, miste allt-
så naturligtvis blifva fullkomligt främmande
för - Byssland. Dess hufvudsakliga .ålig-
gande var, att gifva den möjligen största
kraft åt den undsättning det lemnade; att
i Enropas ögon rättfärdiga det förtroende man
satt till dess redlighet; att försvara och upp-
rätthölla en vänskaplig ech fredligt sinnad makts
existens, som troget hållit sig vid afslittade för-
drag, och försäkrar vår handel och sjöfart om
så många fördelar. Under inflytandet af den-
na skyddande tanka hafve vi, hela fyra må-
naderna, sett bevakningen af Baosforen och Le-
vantens lugn anförtrodda åt Ryska flabgans ära.
Det höfdes den kejsare, som år 1823 aftvingat
Turkiet freden, alt vB33 vaka för den: stats
försvar, som samvetssranot uppfyllt vilkoren för
denna märkvärdiga fred, och att försäkra Ryss-
land om ett oufbrutet fortfarande af densammas
välgerningar — denna fred som Ryssland: evigt
skall betrakta såsom ett nattionaimonuiiient af
moderation och ära. i
SPANIBY.
Fit till Bordeaux ankommet bref från Ma-
drid, som påstås vara från ganska tillförutlig
hand, försäkrar att Ferdinand helt och håltet
kastat sig i armarna på Droltningens partt
Han hade låtit kalla Fransyska ambassadören
till sig, och försäkrat bonom att han, I afse-
ende på den utrikes politiken, helt och hållet
ville följa hans visa Hr Reyncwal
hade baft tillfälle fullkomligt öfvarvlyga sig, att
Konancen lyssna till våra
He
visa rådslag.
iecte mera ämnade