HRCT SEE YTA I VIE FRU TTERTe fv JD TRA HVAR
klimatet åstadkommer, äro cj särdeles svåra, hvar-
ken för Svensk eller Utlänning, att inse, och, om
man i elt och annat afseende stadnar i villvådighet,
kan man genom några försök i mindre skala snart för-
skalfa sig visshet om det osäkra. Följande yttrande af
en ratiovel äkerbrukare väcker föruudran. ?Grunderne
för ett godt åkerbruk ivhämtas lättare än de tillämpas
på Sveusk jord under Svenskt klimat; och snarare
välje man till föreståndare för cn modellfarm den
som studerat dessa, än den som endast känner de
förra, om han ock sett dem utöfvade i för öfrigt
ald.ig så mångfaldiga förhållanden.
Utan Ralionela, d v. s. grundliga både praktiska
och teoretiska kunskaper kan man i Landlbruket ej
erna det högsta målet. Akerbruksläran med deruti
ingående vetenskaper, såsom Kemi, Fysik, Natural
historie ele. vättar sig ej efter olika nationer och
länder; grunderne är0 öfverallt Hka, och tillämpnin-
gen, eburu äfven i bufvudsaken lika, är det ej i vis-
sa mindre afseenden; det är således ögonskenligt att
den sednare iuhämtas både lättare och fortare än de
förra. Huru skall man för öfrigt kunna tillämpa
grupderne, då mav ej äger sådana? Jag har svärt att
föreställa mig, det Insändaren på allvare kan tro, att
Institutet bättre skulle styras af cu person, som en-
dast ägde praktisk kunskap. än afen rationel Landt-
brukare, som till en början vore litet van vid Sven-
ska klimatet. Insändaren medgifver, all mer än myc-
kel återstår ännn att göra vid värt Sveuska irratio-
nela Akerbruk; men jag frågar honom huru dettaln-
stitut bärtill kunde bidraga, om styrelsen öfverlem-
vades till en Svensk praktikus? Vanvliga sättet at!
sköta jordbruket i Sverige kan öfverallt läras, och
hörtill behövas inga Tustituter eller Modellfarmer,
men frågan är nu om ett förbätltradt Akerbruks infö-
rande, och detta kan af en person, som sjelf ej har
b: grepp derom, ej meddelas andra. Månne man ej,
om man så tillställde, skulle, som författaren säger,
för flera tiotal af är fördröja förbättrandet af Sveri:
ges irrationella Akerbruk.
Insändaren misstycker, att Hr Hofman Bang blifvit
citerad såsom exempel på, huru nyttige råd kunna yva-
ra, och hans skäl äro verkligen, som han sjelf kallar
dem, rätt eukla. Till anläggandet af ett större Schä
feri är ej nog att känna fårskötseln och behandlin-
gen af ullen; det hitintills vanliga Akerbrukssättet
måste förändras, både foder och bete på åkern bere-
das, och således ett stort steg till Akerbrukets för-
bältring tagas. Att Hr Hofman Bang äfven i detta
afseende gifvit, och förmår gifva goda och nyttiga
råd, är utom allt tvifvel, ehuru mycket det än må
misshaga Insändaren. En rationel Landtbrukare från
England har i många år både i Wermland och Ne-
ike genom sina råd medfört mycken bytta, och den:
ne Eugelsman tillitas i detta afseende ännu af många
possesslonater, som sälta högt värde på de råd, som
af honom meddelas.
Slutligen anför Insåodaren:
Man uppgöre grunder för et inom vårt land väl
orduadt jordbruk, man söke tills man finuer en Landt-
brukare, hvilken i närmaste öfverensstämmelse med
dessa grunder förvaltar sin egendom, och man öfver-
enskomme med denne, om emottagandet och bildan-
det af elever etc.
Insändaren vill kär, att man skall börja med det
som man hitintills förgäfves sökt erhålla, och
som erfordrar en rationel Akerbrukares i män-
ga år fortsatta bemödanden för att finna, nem-
ligen uppgörandet af grunderne för ett väl ordnad!
(d. v. s. betydligt bättre än det bitintills i landet
vanliga) Svenskt jordbruk, Om Insändaren, sedan
han erkänt den låga ståndpunkt hvarpå åkerbruket
bär i Jauset sig befinner, kan bestämma dessa grun-
der t. ex. den hästa och förmonligaste växtföljden
på våra olika jordmoner, så försyndar han sig myc-
kel mol det allmänna, om ban ej skyudar sig att
uppgifva dem.
Af allt det anförda tror jag mig hafva visat att
bäraren för det tillämnade Iuastitutet bör vara ratio-
nell och att, om man ej inom landet fiuner någon,
som vill och kan åtaga sig denna befattning, man då
hellre må söka en Lärare utomlands, än att bela
ävdamålet med denna inrättning endast i ett mindre
afseende skulle vinuas. Nyköping d. Juli 1833.
Ledamot i Söderman!ands Hushålln.
Säl.skis förvaltnings Utskott.