troligt att planen, åtminstove i vissa delar, blifvit
på anna? sält uppgjord.
20 Att utskoltet i dess underdåniga ansökan cj
begärt att företrädesvis få begagna en utländsk lä-
rare. Deremot säger utskottet, att det helst önskade
alt i Sverige erhålla en härtill fullt skicklig person,
men om detta ej låter sig göra, och medgifva måste
man alt stora svårigheter i detta afseende möta, så
föreslog utskottet att då en lärare utifrån måtle an-
skaifas.
3: All meningen allrig varit, att någon annan
än läraren skulle befatta sig med styrelsen af caen-
domen, emedan utskuttet i dess underdåniga ansökan
tydeligen föreslår att läraren må öfvertaga förvalt-
nugen, och för att öka hans nit, erhålla cn viss an-
del af revenyen. Jag kan således med säkerhet för-
klava, att ingen enda af utskottets ledamöter byst
den löjliga och skadliga pretention att uti styrelsen
af det ckonomiska deltaga. ÅA andra sidan kan man
ej ncka, att utskottet bör vaka öfver alt läraren upp-
fyller sina ingångna förbindelser. Om ban to cx
mera tänker på egen vinning än elevernes undervis-
ning, eller om han omenskhgt behandlar eleverne,
så är det väl ej för mycket begärdt att han lemnar
sin befallning? Kan iman runligtvis begära att, sc
dan man en gång antagit en lärare, han, utan afse-
ende dervå huruvida han uppfyller sitt kall;eller cj,
skall under beta sin lif-tid med styrelsen fortfara?
Insändaren vittrar alt en komitt ej äger mer än
på sin höjd kännedom om egendomens aveal och be-
lägenhet. Insändaren måtte haiva den öfvertygelsen
alt alla kunskaper i åkerbruket saknas hos hvarje
landtbrukare som ej är rationel, och alt denne sed-
nare, lik en magnet, drager till sig alla avdras erfar
reuhet. Månne ej här liksom uti andro kunskaps-
grenar, grader finnas? Det är föröfrigt ej särdeles
modest att bestrida alla andra några insigter och sjel!
kalla sig rationel.
Det åturstår na att undersöka, huruvida Insändarens
pästående, alt en utlänning ej kan vara skicklig lärare
vid det föreslagna institutet, har någon gruud eller ej.
Jag kan ej medgifva, all den Svenska jorden har något
särdeles eget i jämförelse med Tysklands, Danmarks
och Englands med fl. Olika jordmåner, och deras
olika lägen samt större eller mindre bördighet, fin-
nes här så väl som i audra länder, men hufvudbe-
ståndsdelarne äro dock desamme. Afen rationel åker-
brukare, och det är just en sådan utskottet önskar att
erhålla, fordrar man att ban snart gör sig bekant
med den jords beståudsdelar som han skall bruka,
och denna operatiou måtte ej vara underkastad stör-
re avärigneter för en Tysk än för en Svensk. Kli-
matets olika verkan derewmot är stor, men kan det
möjligtvis vara Insändarens uppriktiga mening att
det skulle blifva så svårt, om cj omöjligt, att på
några år komma under fund dermed, då rationella
kunskaper förut ej sakuas? Den verkligt kunnige
åkerbrukareo företager ingenting i stort, utan att va-
ra fullt säker på att haudia rigtigt, och som klima-
tet 1 iotet större land är lika öfverallt, känner han
förut att derpå måste göras afseende. Då han flyt-
tar 1 ett annat klimat, rådfrågar han sig med i or-
ten vistande mera upplysteåkerbrukare, och följer de-
ras råd till dess han vinner egeu erfarenhet. Från
Landtbruks-Akademicns Experimental-fält , som un-
der så många år förvaltats af en Svensk rationcl
åkerbrokare, borde han väl erbålla bestämda och sä-
kra svar på sina frågor i detta afseende; i synner-
bet då klimatet kring Stockholm ej är särdeles va-
ricraude med det krviug Nyköpiog. Aldrig kan man
lika med beändaren föreställa sig, att en verklig va-
tioncl åkerbrukare, om han äfven komme från det
mest allägsna land, skulle blifva skolär åt unga
Svenska bond-drängar, de egentliga Eleverne i det till-
ämna le Institutet. Hvad charlataneriet åter beträffar,
påstår jag att en person med verkliga kunskaper ej
nedlaler sig härtill, emedan Cbarlatanismen endast
ir medelmåttanv och de ytlige kunskaperue förbehål-
len. Det yttrande alt mycken tid skulle erfordras
för cn Tysk att lära sig det wan,i Sverige om bö-
sten måste så tidigare än i Tyskland, och att vår-
bruket, i anseende till kortare vår, mäste påskyn-
das, är, med all respekt för Insändarens rationela
kuuskaper, minst sagdt besynnerligt, Hvilken åker-
brukare som frågas kan lemna nödige upplysningar
Fr 2 1 FI 3 . on 2 a L
