kemmare, Som acessa litade, DeIlvyt Ch dahl
representant af folket.
Utom denna, kunde finnas en annan, bestå-
ende af ett lika antal medlemmar från hvarje
vigtigare yrke, men klassificerade till det hög-
sta skattebidrag inom sin näringsgren. De rö-
stade hvar inom sig, till det bestämda antal
medbergare de skulle afsända, såvida de öf-
verskredo detta antal. I motsatt fall valdes,
utaf de högst klassificerade, de felandes antal
ur närmaste lägre skattellass. Deras aflöning
utginge af hvarje yrke för de sina. .
Ingen af ministerens medlemmar, skulle kunra
väljas till representant i någondera af kamrarkne,
men skulle äga tillträde till båda.
Alla motioner borde handbafvas först af
folk-kamaren, och kunna der; väckas af antim-
gen någon medlem inom densamma eller af
ministeren. Gillas de här, blifva de öfversända
till den andra kamaren, och hafva efter dess
bifall värde af lag, samt behöfva endast sty-
relsens underskrift för attsättas i verket. Vägrades
denna underskrift, borde medsbeslutets beford-
rande till laga kraft så förbållas, som föreskrifves
i Norigesgrundlag, 1. 79. Mötte beslutet mot-
stånd af den sjelfvalda kamaren, kunde ett ut-
skott nedsättas ur båda kamrarne, hvilkets be-
slut blefve det gällande. Alla propositioner som
förkastades inom folk-kamaren, kunde väl före-
dragas i den andra, men skulle der antagas
med en majoritet al 1-4 åa 1-5 af de röstandes
antel, för att äga anspråk alt ånyo upptagas i
första kamaren. Biefve de här, efter avdta läs-
vingen, ånyo förkastade, borde de förfalla 1)
emedan denna sistnämnda kamare vore folkets
närmaste organ.
Följderne af detta system skulle blifva:
Med hänseende till Folk-kamaren: alt sty-
relsen lättare kunde fatta folkopinionen; ty va-
len skulle uttrycka den: att valbarhet äfven
under det för valrättigheten ulstakade mini-
mum och utan uteslutande af något yrke,
skulle alstra en ökad ifver inom medlemmarne
af alla samhällsgrenar, att söka förvärfva all-
mänt medborgerligt förtroende samt duglighet.
Systemet skulle dermedelst medverka vill en
allmännare moralitet. Aflöningens bestämman-
de före valen, skulle förekomma det lIumpna
syftet alt erhålla den, som vore nöjd med
det minsta traktamentet.
Med hänseende till den andra kammaren. att
medlemmarne voreWi!l valet oberoende af bä-
de styrelsens och folkets ynnest: att det kom-
me att omvexla, emedan cgendom förvärfvas
och egendom förbrukas: och i allmänhet all!
del träffade män, skicklige att bedöma ärenderne.
Med hänseende till ärerdernes gång: att
elt närmare samband komme att råda emellan
stånden: alt sannfärdigare framställningar af na-
tionens behof, komme att ega rum: att en stör-
re rältrådighet hos ministeren blefve nödvän-
dig, för att vinna majoritet i Folk-kammaren,
hvarfärutan den ej kunde hålla sig uppe eller
handla med energi: att oftare minister-förän-
dringar förekomme, hvarigenom ministerens
medlemmar finge bland annat den hälsosamma
påminnelsen, alt de äro för platsen 1) och icke
piatsen för dem. D — xx.
Projektmakare.