2
,erättar, att en afdelning af Villaflors kor ps,
0600 man stark, var 1 marsch längs kusten,
ch nalkades Lissabon. Den skulle inträffa i
sinnes d. 4:äåce.
Sjelfva hoftidningen berältar om resningar
worr om Tajo.
I London ville man veta, att Lissabon d. 6.
örklarat sig för Donna Maria.
Den 35 Juli, samma dag som Napier tog Mi-
suclitiska flottan, gjorde belägringskorpsen vid
Jporto ett häftigt anfall mot staden, men till-
bakaslogs med. stor förlust. De konstitutionel-
e förlorade 80 man. På lifsmedel var i Opor-
e godt förråd.
I Spanien sammandrages en ohservationskorps
på Portugisiska gränsen wid Badajoz, under be-
fal af general Sarskeld, hvilken d. 6 afrest
från Madrid til sin nya bestämmelse. De
trupper, som redan voro samlade, utgjorde
mellan 3 a 10,000 man.
FRANKRIKE.
Monitören för d. 17 innehåller en Kongl.
förordning, som dels afskedar, dels förflyttar till
andra departementer icke mindre än 15 pre-
tekter. Flere af dem voro kända för tillgif-
veuhet för Julirevolutionen, hvarmed, såsom
bekant är, man numera icke gör lycka på hö-
syre ort i Frankrike. Bland de afskedade är en
lotterson af Lafayette, Bureau de Puzy, och Hr
(sanja, fordom medarbetare med Hrr Thiers
och Carrel i National. Denne senare prefekt
skulle förflyttas till ett annat departement, men.
begärde då sjelf sitt afsked. Man väntar sam-
ma purificering eller omflyttning inom ytterligare
22 prefekturer. Det tros att dessa åtgärder
till en del stå i sammanhang med kamarens
upplösning, för att kunna hafva fullt tillför-
liiliga prefekter i de orter, der valens utgång
synes tvifvelakti, s
Programmet till Julihögtidligheterne hade
icke, att börja med, nämnt något om invignin-
gen af Napolcons staty. Nu förkunonas i ett
supplement, att derna invigning kommer att
gå för sig d. 28, i Konupgens närvaro. Seger-
kolonnen blir smyckad med blomsterguirlan der
ech trefärgade fanor, nationalgardet och trup-
perne skola delilera förbi densamma, och om
aftonen illumineras både staty och kolonn.
Det säges alt grefve Pozzo di Borgo gjort
föreställningar mot Julifestens firande, såsom
endast tjenande att i folkens sinne väcka ovilja
mot styrelserne, genom förespeglingar af frihet
och folksuveränitet. De Österrikiska och Sar-
dinska ministrarne dela fullkomligt grefvens
tanka, och bafva likaledes remonstrerat. I Tui-
jerierne undskyller man sig med nödvändighe-
tens. hårda lag, som tvingar alt ej alldeles bryta
med de fordna Julivännerne.
eral Bugeaud är återkommen från sin
öresa med fru Palli, och har redan inträffat
i Paris. Vid ankomsten begaf han sig genast
till Kovunrgen, för alt afläg ga berättelse om
sin mission. Undermannen har äntligen kom-
mit till välta. Några dagar förrän gemälen an-
lgude, hade ban itvälfat r Palermo, och beg af
Si, innan. la indstiguing AC skedde, ombord på
fregat! ex, der han gen st infördes till sin fru.
Hans far har i brettorer gu vil general Buge-
ad ett slags qvilto, alt. ban ristigi aflemnat
urvaa dolk JA titgss
EF
oe
tt
fa