2 ,erättar, att en afdelning af Villaflors kor ps, 0600 man stark, var 1 marsch längs kusten, ch nalkades Lissabon. Den skulle inträffa i sinnes d. 4:äåce. Sjelfva hoftidningen berältar om resningar worr om Tajo. I London ville man veta, att Lissabon d. 6. örklarat sig för Donna Maria. Den 35 Juli, samma dag som Napier tog Misuclitiska flottan, gjorde belägringskorpsen vid Jporto ett häftigt anfall mot staden, men tillbakaslogs med. stor förlust. De konstitutionele förlorade 80 man. På lifsmedel var i Opore godt förråd. I Spanien sammandrages en ohservationskorps på Portugisiska gränsen wid Badajoz, under befal af general Sarskeld, hvilken d. 6 afrest från Madrid til sin nya bestämmelse. De trupper, som redan voro samlade, utgjorde mellan 3 a 10,000 man. FRANKRIKE. Monitören för d. 17 innehåller en Kongl. förordning, som dels afskedar, dels förflyttar till andra departementer icke mindre än 15 pretekter. Flere af dem voro kända för tillgifveuhet för Julirevolutionen, hvarmed, såsom bekant är, man numera icke gör lycka på hösyre ort i Frankrike. Bland de afskedade är en lotterson af Lafayette, Bureau de Puzy, och Hr (sanja, fordom medarbetare med Hrr Thiers och Carrel i National. Denne senare prefekt skulle förflyttas till ett annat departement, men. begärde då sjelf sitt afsked. Man väntar samma purificering eller omflyttning inom ytterligare 22 prefekturer. Det tros att dessa åtgärder till en del stå i sammanhang med kamarens upplösning, för att kunna hafva fullt tillförliiliga prefekter i de orter, der valens utgång synes tvifvelakti, s Programmet till Julihögtidligheterne hade icke, att börja med, nämnt något om invigningen af Napolcons staty. Nu förkunonas i ett supplement, att derna invigning kommer att gå för sig d. 28, i Konupgens närvaro. Segerkolonnen blir smyckad med blomsterguirlan der ech trefärgade fanor, nationalgardet och trupperne skola delilera förbi densamma, och om aftonen illumineras både staty och kolonn. Det säges alt grefve Pozzo di Borgo gjort föreställningar mot Julifestens firande, såsom endast tjenande att i folkens sinne väcka ovilja mot styrelserne, genom förespeglingar af frihet och folksuveränitet. De Österrikiska och Sardinska ministrarne dela fullkomligt grefvens tanka, och bafva likaledes remonstrerat. I Tuijerierne undskyller man sig med nödvändighetens. hårda lag, som tvingar alt ej alldeles bryta med de fordna Julivännerne. eral Bugeaud är återkommen från sin öresa med fru Palli, och har redan inträffat i Paris. Vid ankomsten begaf han sig genast till Kovunrgen, för alt afläg ga berättelse om sin mission. Undermannen har äntligen kommit till välta. Några dagar förrän gemälen anlgude, hade ban itvälfat r Palermo, och beg af Si, innan. la indstiguing AC skedde, ombord på fregat! ex, der han gen st infördes till sin fru. Hans far har i brettorer gu vil general Bugead ett slags qvilto, alt. ban ristigi aflemnat urvaa dolk JA titgss EF oe tt fa