8 gar, så länge skogsvarorna äro i vanvärde? Kunrna desse få något sådant, värde, som kan uppmuntra: till skogsodling, så länge probibitiva författnicgar hindra skogsägare att genom export till utländsk ort skaffa sig högre betalning för sin vara? Vi tro ej derpå, så framt man icke will afbida tiden till dess de fleste skogar äro ulhuggne och marken förvandlad till åker elier äng, som gifver större inkomst, då priset visserligen skall stiga, men nog sent både för köpare och säljare. Och om detta vore fallet, hvarföre äro våra skogar i ett så miserabeli tullstånd, oaktadt detta prohibitifsystem fortfarit ett helt sekel? Vår grannstat deremot på andra sidan sundet, just derföre att skogsodlingen betalar sig, prunkar ju med de vackraste skogar man kan önska att se, Då i mansåldrar visats, att det prohibitiva systemet ledt till våra skogars ruin, hvarför då ännu envisas med dess fortfarande? En klar följd af utförseltillåtelsen synes blifva, att skogsvarorna skola stiga i pris äfven i Sverige, då man för en famn bokved, som endast håller 3 alnar i längd, 3 alnar i höjd och i alns lång ved, således hälften så stor som en Svensk brofamn, och 4 af en Skånsk kubikfamn, kan i Daomark få 16 å 18 Rdr Sv. Bko, och mera vid gynnande konjunkturer. Priserna skola i Sverige, på alla de orter hvarifrån utskeppning kan ske, och äfven i dessas grannskap, stiga i samma mon sem utförseltillåtelsen blir allmännare; men månne detta vore så skadligt? SkulIe icke litet hvar derefter börja sätta värde på sin skog och draga parti deraf, samt äfven uppdraga nya skogar i de afhuggnes ställen? Man kan visserligen tycka att en så oumgänglig vara som skogen, bör hållas i lågt pris; men bättre synes dock vara att hafva ullgång på dyr ved; än att hålla den i lågt pris till dess ingen finnes qvar, emedan ingen, vid låga priser finner uträkning vid att sköta sma skogar, wmtan heldre låter träden ruttna på stubben, derföre att betalningen knappast ersälter mer än transportkostnaden. Och hvarföre neka den drygt beskattade Landtmannen en inkomst af sina produkter som kan sätta honom i välstånd, blott på det städerne må köpa för godt pris? Insändaren finner åtminstone ingen billighet i ett sådant system) utan är öfvertygad att, om tillåtelsen till utförsel blefve allmännare, den snarare skulle upphjelpa, än förstöra våra skogar så väli Skåne som i grannprovinserne. Såsom ett bevis för den fria vedexportens fördelaktighet kan Finlands fria vedhandel tje na. Icke är skogsbristen större der, än annorstädes, fastän folket derstädes alltid haft rättigbet att exportera ved, både till Stockholm och Köpenhamn. Tvärtom huskållas der bättre med skogarna, än man i allmänhet gör i Sverige. KALEIDOSKOP OP Ro an rr .