komme att blifva större, efter dess organisa-
tiousförslag, än den nu är. Han söker genom
framställda tabeller alt visa möjligheten af be-
sparingar. Han synes ej hafva lagt så stor
vigt derpå, som några af de Författare, hvil-
ka framträdt med förslager i denna del; men
han tyckes cj heller hafva förbisett sanningen
deraf, att all ökad utgift för försvaret, under
fredstid, är otänkbar. Ilan har således sökt,
genom den förminskning i utgift som åstadkom-
mes genom Regements-Chefernes, I M: ajors, he-
la yngsta Officers-gradens och 2 Under-Ofi-
cers-graders försvinnande ur lönelistan. bereda
tligångar för de ökade kostnaderne h för
vapen-Öfningarne, samt de behöflige toneför
bultringarn e. IHan lägger stor vigt på dessa
sednare, såsom vilkor för möjligheten af slörre
anspråk på befälets duglighet och verksomhet,
samt på de förra, såsom medlet, att ingifva
musionen en medborgerlig och krigisk anda; och
Författarens åsigter derom framställas med en
Tirlighet och en känsla, som ingjuta ett stor
intresse i hans förtjensifulla erbete.
Vi hafva nu, å vår sida, sökt att göra all-
minheten bekant med den okände Författarens
skrift. - Vi kunna ej sjelfve ingå i en djupare
forskning i dessa ämnen; och vi torde cj en
gng behöft , att så vidiyftigt redovisa för de
äsigter som förfatliaren framställt, enär man
bör vänta, att för den del af allmänheten, bars
kall fordrar att för sig närmare utreda dessa
vigiga ämnen, boken icke numera kan blifva
öbokant. Men då vi sluta vår recension,
med det yttrande, att vi funnit en verklig njut-.
ning i det rediga, enkla framställningssättet och
den medborgerliga anda som råder i detta ar-
bete, böra vi icke förneka, att vi hört ett inkast
mot densamma, hvilket torde förtjena, att af
den förtjenstfulle Författaren sjelf närmare be-
traktas.
Man har nemligen sagt:
Skandinaviens Ö- land har sin första och
största försvars-linea på kaf och sjö. Ett sjö
försvar är således första hufvudvilkoret för dess
stridskrafters ratta användande; ty detta förut-
sätter såväl anfall som försvar. Då man lätt
inser, att detta sjöförsvar ei alltid kan verka
endast till sjös, i betraktande af våra vintrar,
eiler en redan lyckad landstigning af fien-
den, bör det vara ordnadt på det sätt, att det
vid sådane tillfällen kan erbjuda kraftig hjelp
till landtförsvaret. Man vill sluta af dessa förhål-
landen, att en flotta måste finnas; att denna flotta
bör så inrättas, att det betydligaste af dess strids-
krakter, manskap, bestyckning och utredning m.
mm, lätt kunna landsättas, samt då äfven vara an-
vändbara för kriget i land; att denna flotta
således Bör till en del besättas med vårt hur-
tigaste, bästa, och mest öfvade krigsfolk; sam!
att derefter måste afgöras, hvad vi i öfrigt
kunna åstadkomma för landets försvar, hvilket
tterst måste hvila på en större resning i en
Jandtstorm. Man vill häraf tro, att Förfat-
taren ifrån denna synpunkt skulle hafva kom-