komme att blifva större, efter dess organisatiousförslag, än den nu är. Han söker genom framställda tabeller alt visa möjligheten af besparingar. Han synes ej hafva lagt så stor vigt derpå, som några af de Författare, hvilka framträdt med förslager i denna del; men han tyckes cj heller hafva förbisett sanningen deraf, att all ökad utgift för försvaret, under fredstid, är otänkbar. Ilan har således sökt, genom den förminskning i utgift som åstadkommes genom Regements-Chefernes, I M: ajors, hela yngsta Officers-gradens och 2 Under-Oficers-graders försvinnande ur lönelistan. bereda tligångar för de ökade kostnaderne h för vapen-Öfningarne, samt de behöflige toneför bultringarn e. IHan lägger stor vigt på dessa sednare, såsom vilkor för möjligheten af slörre anspråk på befälets duglighet och verksomhet, samt på de förra, såsom medlet, att ingifva musionen en medborgerlig och krigisk anda; och Författarens åsigter derom framställas med en Tirlighet och en känsla, som ingjuta ett stor intresse i hans förtjensifulla erbete. Vi hafva nu, å vår sida, sökt att göra allminheten bekant med den okände Författarens skrift. Vi kunna ej sjelfve ingå i en djupare forskning i dessa ämnen; och vi torde cj en gng behöft , att så vidiyftigt redovisa för de äsigter som förfatliaren framställt, enär man bör vänta, att för den del af allmänheten, bars kall fordrar att för sig närmare utreda dessa vigiga ämnen, boken icke numera kan blifva öbokant. Men då vi sluta vår recension, med det yttrande, att vi funnit en verklig njut-. ning i det rediga, enkla framställningssättet och den medborgerliga anda som råder i detta arbete, böra vi icke förneka, att vi hört ett inkast mot densamma, hvilket torde förtjena, att af den förtjenstfulle Författaren sjelf närmare betraktas. Man har nemligen sagt: Skandinaviens Öland har sin första och största försvars-linea på kaf och sjö. Ett sjö försvar är således första hufvudvilkoret för dess stridskrafters ratta användande; ty detta förutsätter såväl anfall som försvar. Då man lätt inser, att detta sjöförsvar ei alltid kan verka endast till sjös, i betraktande af våra vintrar, eiler en redan lyckad landstigning af fienden, bör det vara ordnadt på det sätt, att det vid sådane tillfällen kan erbjuda kraftig hjelp till landtförsvaret. Man vill sluta af dessa förhållanden, att en flotta måste finnas; att denna flotta bör så inrättas, att det betydligaste af dess stridskrakter, manskap, bestyckning och utredning m. mm, lätt kunna landsättas, samt då äfven vara användbara för kriget i land; att denna flotta således Bör till en del besättas med vårt hurtigaste, bästa, och mest öfvade krigsfolk; sam! att derefter måste afgöras, hvad vi i öfrigt kunna åstadkomma för landets försvar, hvilket tterst måste hvila på en större resning i en Jandtstorm. Man vill häraf tro, att Författaren ifrån denna synpunkt skulle hafva kom