Holmen.
Från Berlin berättas äfven att Grefve Orloff
väntas till Petersburg, och torde komma att
afgå 1en annan vigtig mission, men hvarthän
nämnes icke.
Från fTMien skrifves d. 3, att Kejsaren under
loppet af denna månad ämnar begifva sig till
Prag, och att Furst Metternich, samt Ryska
Ambassadören, likaledes beredde sig att afgå till
Böhmen.
Den beryktade Hertigen af Modena väntades
till Linz.
i har Storhertigen aflåtit en skrifvel-
se till andra Kammaren, som uttrycker hans
missnöje med Kammarens förfarande, alt sys-
selsätta sig med diskussioner rörande Frank-
furler-ordonnanserne, sedan Sterhertigen vid
svaret på tacksägelse-adressen försäkrat dem,
alt dessa beslut icke skulle få någon tydning
stridande mot konstitutionen. Han förklarar
dessa diskussioner utmärka ett otillbörligt miss
troende till hans ord, och förmanar ständerne
att hufvudsakligen sysselsätta sig med regerin-
gens propositioner, hvilka åsyfta landets sanna
bästa. Yttermera förmanas ständerne att fort-
skynda sina göromål, så att Storhertigen måtte
kunna sluta landtdagen med Augusti månad.
FRANKRIKE.
Aila de oberoende bladen förena sig i den
åsigten, alt det enda värdiga sätt, hvarpå re-
geringen kan fira Julidagarne, består i en all-
män amnesti för alla politiska förbrytelser. Ett
sådant steg synes vara så naturligt sedan rege-
ringen försatt He ertiginnan af Berry i frihet,
att man blott kan undra öfver, att det icke
vidtogs på samma gång med denna åtgärd.
Utan tvifvel hade hon, såsom hufvud för elt
parti, och anstifterska af borgerligt krig i
Vendee, gjort sig i vida högre grad brottslig
än de andra politiska förbrylarne, som dock
behandlas med långt mera stränghet. Det är
tid — säger Temps — att Ludvig Filips re
gering upphör att följa de absoluta Konungarnes
läror och exempel. Må man icke längre, då
vi med afsky tala om Siberiens ödemarker,
fängelserne på Spielberg, de 1300 Tyskar som
äro häktade för politiska förbrytelser, och Carl
Alberts bödlar på domaresätet, kunna törebrå oss
Concier geriet och Versailles, St. Pelagie och St.
Michel, Constitutionel låter förstå, att Dupin
i Tuillerierne rört på denna sträng, och alt
hans bemödanden ej torde sakna framgång.
National åter tror alt ingen amnesti blir af,
utan att Regeringen i stället spekulerar på at it
sammansmida någon ny konspiration, för att å
ena sidan hos nationalgardet, af hvilket man
icke lofvar sig mycken enthusiasm under Juli-
högtidligheterne, väcka fruktan för anarki och
derigenom bålla det i bättre sinnesstämning
mot styrelsen, och å andra sidan kunna svara
Dupin och dera, som råda till amnesti: vi vil-
ie gerna förlåtas men J sen sjelfve att vi uo-
der närvarande förhålianden icke kunna pro-
klamera en amnesti, utan alt förråda den yt-
tersta svaghet, och sätta oss je ve och lande ot
i fara — Kommer så slutligen den ministe-
riella Journal de Paris, och försäkrar med
största köld i verlden, att alla dessa rykten ;
om amnesti äro ingentlinz annat än tomt tid-
RN