Article Image
bilda och ordna vår nationalbeväring, att der kan i möjligaste måtto uppfylla sin bestämmelse. National-Beväring och stam, böra derför så mycket möjligt är införlifvas med hvarandra, så alt stammens åligganden endast blifva en fortsatt Bevärings-skyldighet. Inga särskilta Bevärings-korpser böra finnas. Hvarje korps bör sammansättas af såväl stam som Beväring: denna bör lika litet anses för lägre än stammen, som tvärt om; intet särskilt befäl, ingen olika organisation, inga olika distinktioner, böra ifrågakomma, utan begge utgöra ett Nationet helt. Beväring och stam böra fördelas på alla vapen, om än en tillräcklig öfning ull en början ej lemnas åt Beväringen; ty, säger Förf., så snart endast principen för armdCens organisation konseqvent följes, kommer nog den tid, då formerna få följa med principen. . Förf. anser alt vapen, kläder och föda böra af allmänna medel anskaffas. Att påräkna national-beväringen, säger han utstyrd genom dess egen försorg, kan lätt blifva en missräkning. I de tider och i de stater der rättigheten att deltaga i statens försvar grundades på vissa medborgerliga företräden och privilegier, der kunde den principen vara användbar, att hvar och en sjelf besörjde om sin utstyrsel; men då dessa förhållanden nu mera ej gälla, är den olämplig, ty den är ej användbar. Hvad klädseln angår, anser han en fullkomlig likhet emellan heväringens och stammens beklädnad vara vigtigare, än färgen och formen. Han anser det äfven vore väl, om vid valet af militär-drägten afseende kunde fästas på en national-drägt. Första beväringsklassen anser förf. blott såsom en rekryt-klass. Den 2:dra. klassen skulle i hans tanka först utgå och insättas i armeens stam-bataljoner. De öfriga klasserna kunde sedan ulgå efter deras or dning; men 1 stäilet för att nu regeringen blott äger uppbåda hela klasser af allm. beväringen, i ordning efter deras ålder, ville Förf. att regeringen skulle äga makt, att i olika landsorter, allt efter behofvet, uppbåda flere eller färre. Äfven anser han, att femte klassen ej borde under krig få lemna fanorna, individuelt, när 235 år äro fyllda, utan endast genom en allmän hemförlofning eftev, som vi förmoda hans mening vara, årskampagnens slut. De beväringsskyldige böra tillhöra bestämda stam-afdelningar; eget val af vapen föregå innan lottning eller uttagning sker, för att jemna antalet; alla bevärings-klasser undergå årlig mönstring); beväringen endast uppbådas til! vapenöfning, så länge en lönad stamtrupp finnes. Den bör vara underkastad samma krigslagar, som stamtruppen. Ingen borde få taga lega i stamtruvpen, förrän de 2 första årens beväringspligt vore fullgjord. Vakanser ibland stamtruppen under krig, borde deremot ej ersättas, förrän efter freden, och Författaren antager att soldatens ar iskalffande, antagning, afsked eller tjenstgöring, vare sig nära eller fjerran frön roten hör staten allena, samt att roten eller rusthållaren allenast lönar soldaten och skaffar torpet. rö (0 till j BY Clo4ta klacscoenm cvnae?: a undan varan fr. 21 : 2 ba pe

22 juli 1833, sida 3

Thumbnail