Article Image
sn
— -
Bön om regn af nuvarande Kejsaren i
China Taou-Kwvang,
Vid en i China inträffad stark torka, som
hotade att ödelägga hela landet, och sedan för-
gäfves alla vanliga religions-ceremonier blifvit
försökte för att nedkalla regn, fann sig slute-
ligen nuvarande Kejsaren Taon- Kwanvg föranlå-
ten alt i egen person vända sig till himmelen
med följande af honom sjelf författade bön:
På mina knän nedlägger jag, inför dig, Kej-
serliga himmel, mitt ödmjnka böneoffer, och an-
ropar dig att du värdes vända ditt ansigte till
oss, och höra ditt folks jemmer. O, kejserliga
himmel! om icke verlden vore skakad af så
många olyckor, skulle jag icke våga besvära di-
na öron med min klagan. Men i år är torkan
förfärlig. Sommaren är förbi och ännu hafva
vi icke fått något regn. Icke allenast jorden
och menniskorna försmäkta; djur och insekter,
växter och träd, allt bar nästan upphört att va-
ra till.
Jag, himmelens tjenare, upphöjd öfver men-
niskornas slägte, är tillsatt att vaka öfver ord-
ningens upprätthållande i verlden, ock att för-
skaffa mina folk fred och lugn. Det är mig
nu omöjligt att sofva i ro; jag är försänkt i
en afgrund af sorg och bekymmer, jag darrar
af ångest; men ändå har jag icke kunnat er-
bålla något ymnigt och fruktgifvande regn.
Jag har fastat flere dagar; jag bar frambu-
rit rika offer på altaren af jordens frukter
och alster; jag har helgat dig, kejserliga him-
mel, min innerliga tacksägelse för det du sändt
oss moln och några små regnskurar; men detta
var icke nog för mig att kunna sprida glädje
omkring mig.
Jag kastar min blick mot höjden och kom-
mer ihåg, att Himmelens hjerta är mildt och
kärleksfullt emot mennviskors barn. Mina mån-
ga och stora synder, min brist på andakt och
uppriktighet äro enda orsaken till denna lands-
plåga; de allenast äro skulden att jag ej för-
mått röra Himmelens hjerta och nedkalla dess
rika välsignelse.
Med vördnad har jag rådfrågat våra avki-
ver, och funnit, att min farfar, den stormäkti-
ge, högtprisade och renhjertade kejsar Kian-
Long, år 24, i all ödmjukhet lät påbjuda en
stor bönedag för erhållande af snö. Jag fin-
ner mig af tusen skäl föranlåten att följa hans
exempel; med dödlig ångest uppsänder jag mi-
an suckar till dig, o kejserliga himmel, ransa-
kande mig sjelf och mina fel; jag böter
mina ögon till dig och beder om nåd. Jag
frågar mig sjelf, om jag vid offertjensten
bru tit i den vördnad jag är dig skyldig? om
högmod eller slösaktigket oförmärkt insmu-
tt sig i mitt hjerta och der rotfäst sig?
om jag uppbört att ägna hela min omsorg åt
rikets styrelse, såsom min pligt fordrar, eller
blifvit oförmögen att derpå använda den rast-
lösa verksamhet och outtröttliga nit, som for-
eras af en regent? om jag genom lättsinnigt
och straffvärdt tal missbrukat min tunga? om
pg, vid utdelvingen af belöningar och straff,
alltid låtit leda mig af rättvisan ? om jag för-
ryekt folket och, vid monumenters upprättan-
ee eller anläggningar af parker och trädgårdar,
otort iNorenBH i äsande vättenr? am wid tilloöto
Thumbnail