ar samhället, och kata till pohtisk tillvarelse fcodalismens förra Heloter, växer nödvändigheten af ljus och bildning för de befriade. I det friaste land på jorden, i detta Nordamerika der frihetens träd burit sina rikaste frukter, bygger man endast på en allmänt spridd uppfostran och edling, hoppet att bevara och utbilda den dyrbara gåfva, som fVashingtonoch Lafayette löst med sitt blod. Fåfängt skulle Julivevolutioren kalla Frankrike till en framtid af ära och lycka, om den icke derjemte kallade till lyckan af en förbättrad uppfostran, till klarare insigt af sina rättigheter och pligter såsom statsborgare, dessa. millioner, dem vi ömsom sett kasta sin frihet i stoftet för en segerfana, ömsom fanatiseras af missionärens kors. Ett steg framåt i detta hänseende hår onekligen skett genom den lag för Elementarundervisningen, som passerat Kamrarne urder den nyligen slutade sessionen, och som, i fall dess verkningar icke paralyseras af det katholska presterskapets inflytande i förening med någon doktrinär jesuitism, utan tvifvel kommer att medföra lyckliga följder för folket. Då undervisningsverket i närvarande stund äfven hos oss. lifligt sysselsätter allmänna uppmärksamheten, tro vi ett kort sammandrag af den Fransyska lagen om elementaruodervisningen icke skola sakna intresse för våra läsare, hvarföre vi här nedan meddela eit sådant: i 1 Afdelningen. 1 art. Den lägre elementarugdervisningen omfattar religion, moral, läsa, skrifva, första grunderne för Fransyska språket, samt aritmetik och det antagna systemel för matt och vigt. Den högre elementarundervisningen sträcker sig derjemte till elementerne af geometrien och deras användande på teckning ech fältmätning, till de första begreppen af de fysikaliska vetenskaperne, naturhistoria, sång, e :menterne af historien och geografien, i synnerhet Frankrikes. Efter behof och tillgångar inom särskilta lokaler, kan elementarundervisningen erhålla vidare utsträckning. 2 art. Föräldrarne skola alltid tillfrågas om deras vilja i afseende på barnens. deltagande i religionsundervisningen, och hvad de i detta fall önska, skali efterkommas. 3 art. Elementarundervisningen meddelas antingen offentligt eller enskildt. — Andra afdelningen. Om de privata elementarskolorne. 4 art. Hvar och en som. fyllt 15 år kan utöfva kallet af lärare i en. elementarskola, utan andra vilkor än att han förevisar a betyg öfver skicklighet, (hvilket rältar sig efter. rangen af den sköla han tänker öppna) och b) intyg om sedlighet. 3 art. förklarar sådane personer, som blifvit dömda till kroppsstraff ellev blifvit bestraffade för tjufnad, bedrögeri, bankiutt, brott mot sedligheten o. s. v. oberättigade alt hålla skola. 6 art bestämmer straffen för olofligt öppnande af skola. 7 art. varje enskild skollärare kan ställas till rätta inför domstol för dälig eller osedlig vandel, och för en viss tid eller ock för alltid förklaras förlustig rättigheten att hålla skola — Tredje Afdelninger. Om de allmänna clementarskolorne. 8 art. Blied allmänna elemeniarskolor förstås sådane, som helt och bålet eller till en del underbållas af en särskilt koonsun, ett helt departement, eller af siaten. Hj M e . ee not i ITARIA Ågmäarire sa Arntisnanan ANcA FN