ar samhället, och kata till pohtisk tillvarelse
fcodalismens förra Heloter, växer nödvändighe-
ten af ljus och bildning för de befriade. I det
friaste land på jorden, i detta Nordamerika
der frihetens träd burit sina rikaste frukter,
bygger man endast på en allmänt spridd upp-
fostran och edling, hoppet att bevara och utbilda
den dyrbara gåfva, som fVashingtonoch Lafayette
löst med sitt blod. Fåfängt skulle Julivevolutio-
ren kalla Frankrike till en framtid af ära och lyc-
ka, om den icke derjemte kallade till lyckan af en
förbättrad uppfostran, till klarare insigt af sina
rättigheter och pligter såsom statsborgare, des-
sa. millioner, dem vi ömsom sett kasta sin fri-
het i stoftet för en segerfana, ömsom fanatise-
ras af missionärens kors. Ett steg framåt i
detta hänseende hår onekligen skett genom den
lag för Elementarundervisningen, som passerat
Kamrarne urder den nyligen slutade sessionen,
och som, i fall dess verkningar icke paralyse-
ras af det katholska presterskapets inflytande
i förening med någon doktrinär jesuitism, u-
tan tvifvel kommer att medföra lyckliga följ-
der för folket. Då undervisningsverket i när-
varande stund äfven hos oss. lifligt sysselsätter
allmänna uppmärksamheten, tro vi ett kort sam-
mandrag af den Fransyska lagen om elemen-
taruodervisningen icke skola sakna intresse för
våra läsare, hvarföre vi här nedan meddela
eit sådant: i
1 Afdelningen. 1 art. Den lägre elementar-
ugdervisningen omfattar religion, moral, läsa,
skrifva, första grunderne för Fransyska språ-
ket, samt aritmetik och det antagna systemel
för matt och vigt. Den högre elementarunder-
visningen sträcker sig derjemte till elementerne
af geometrien och deras användande på teckning
ech fältmätning, till de första begreppen af de
fysikaliska vetenskaperne, naturhistoria, sång,
e :menterne af historien och geografien, i syn-
nerhet Frankrikes. Efter behof och tillgångar
inom särskilta lokaler, kan elementarundervis-
ningen erhålla vidare utsträckning. 2 art. För-
äldrarne skola alltid tillfrågas om deras vilja i
afseende på barnens. deltagande i religionsun-
dervisningen, och hvad de i detta fall önska,
skali efterkommas. 3 art. Elementarundervis-
ningen meddelas antingen offentligt eller enskildt.
— Andra afdelningen. Om de privata ele-
mentarskolorne. 4 art. Hvar och en som. fyllt
15 år kan utöfva kallet af lärare i en. elemen-
tarskola, utan andra vilkor än att han förevi-
sar a betyg öfver skicklighet, (hvilket rältar
sig efter. rangen af den sköla han tänker öppna)
och b) intyg om sedlighet. 3 art. förklarar
sådane personer, som blifvit dömda till kropps-
straff ellev blifvit bestraffade för tjufnad, be-
drögeri, bankiutt, brott mot sedligheten o. s. v.
oberättigade alt hålla skola. 6 art bestäm-
mer straffen för olofligt öppnande af skola. 7
art. varje enskild skollärare kan ställas till
rätta inför domstol för dälig eller osedlig van-
del, och för en viss tid eller ock för all-
tid förklaras förlustig rättigheten att hålla
skola — Tredje Afdelninger. Om de allmän-
na clementarskolorne. 8 art. Blied allmänna
elemeniarskolor förstås sådane, som helt och
bålet eller till en del underbållas af en särskilt
koonsun, ett helt departement, eller af siaten.
Hj M e .
ee not i ITARIA Ågmäarire sa Arntisnanan ANcA FN