ARUNNC ICIOUNAS LIL OT ULLDAIS AS UVI UVIALTITa UTN
varpå, såsom exempel, nämnas mål som angå
abriksvarors stämpling. Hvem vet icke att
örliknings-Bätterne afvika från sin bestäm-
nelse, om de företaga sig att genom bilägg-
uingsförsök förekomma åtalandet af förbrytel-
er, hvilkas, af allmänna Lagen anbefallda,
veifrande snarare bör befordras än hindras?
Vid hestämmandet af de fora, emellan
vilka de till öfverflyttning bestämda Hall-
lättsmålen skulle fördelas, hafva Herrar Kom-
niterade helt enkelt föreslagit en tillämpning
f lagens i allmänhet stadgade grunder. Skuld-
ordringsmål skulle, enligt denna princip, böra
ill den rätt der svaranden bor och är man-
alsskiyifven, ehuru aflägsen den än vore från
le fabriker och manufakturer, der fordringen
att sitt upphof, och alltså lättast kunde ut-
edas; åtal för brott mot Hallordningen skulle
inställas der brotten skett, hvilket låter tem-
igen konseqvent tills, vid närmare undersök-
ling, man finner att Herrar Kommitterade
Jelfva afvikit från sin grundsats. De hafva
. ex, föreslagit att dylika förbrytelser, vid
abriker i granskapet af Stockholm, skulle,
ned förbigående af Härads-Rätterne, upptagas
rid Stadens Kämners-Rätt; och denna Rätt
olefve alltså ett privilegieradt forum för dessa
nål, — Detta synes mindre konseqvent, då
nan förut klandrat tillvaron af en privilegie-
ad Domstol! för Hallrättsmålen.
Lika oförmodadt var Herrar Kommitterades
öreslagna stadgande, att Hall-Rätterne skulle
de mindre, så kallade Polismålen, utgöra en
dmonitions-domstol. Om man vill undvika
nödiga omvägar, synes varnandet lämpligast
öra anförtros den domstol, som fått domsrätt
sjelfva saken. Herrar Kommitterade hafva
värvid icke besinnat, att då Holl-Rätten icke
inge ransaka uti detta slags mål, kunde den
cke eller tillförlitligt bedöma angifvelsernas
valt, eller den tilltalades felaktighet. — Men
tt varningsåtgärder af en auktoritet, som fam-
ar i mörker om den tilltalades brottslighet
amt saknar makt att ålägga honom ett enda
;res ansvar, skulle få föga eftertryck, lärer
var och en inse,
Utom detta kunde äfven erinras, dels om
len tidspillan som skulle uppkomma för fa-
briksarhetare genom resor till de ofta aflägsna
Härads- och Lagmanstingen, den parterne ofia
under flere dagars sysslolöshet få afbida påro-
pandet af sina mål: dels om långsamheten af
den lagskipning, som passerar Lrgmans-Rät-
terne, hvilka blott en gång om året samman-
träda: och dels om svårigheten för dessa dom-
stolar, att skärskåda mål, som erfordra känne-
dom af fabrikshandteringen för att rätt be-
döma, med mera som af andra blifvit anmärkt.
Bland andra besynnerliga nyheter i det un-
derdåniza projektet företer sig särdeles den
föreslagna metoden att, genom Kongl. Kom-
merse- Kollegium, disponera de öfverskott, som
af Hallverkets inkomster kunna uppkomma. —
1770 års Hall-Ordning föreskrifver, i första
artikeln 3 S., att endast Fabriks-Societeternt,
ecnom sina deputerade, äga, i samiåd med
Hali-Rätten, använda dessa öfverskott sill Fa-
brikörernes gagn, hvilket stadgande stödjer sig