rättningen var ganska god, men allt tillagadt
efter Grekiska bruket; spenvarm fårmjölk och
Grekisk ost omvexlade med eldiga viner. Små-
ningom blef sällskapet muntert; man drach
skål på skål, och mången tog sig dristighete:
uppå alt tillta!a sin eldiga, svartögda granne,
ehuru ångestsvelten kom kbkonem i pannan a!
svårigheten att bitta på ord. Efter måltiden:
slut, hvarunder vi trakterades med tatfelmusik
af tvänne Greker, hvaraf den ena spelade man-
dolin, den andra fiol, förenade sig flere Gre-
kiska officerare att dansa deras omtyckta na-
tionaldans; men som dess betydelse var oss o--
bekant, och den icke, såsom det rälteligen
borde vara, utfördes med blottade svärd, kun-
de vi icke följa den med särdeles intresse. Deref-
ter gafs en dans, hvari fruntimmerne äfven del-
togo. Musiken torde varit skön för en Greks
öra, men oss föreföll den som ett charivari
Snart blandade sig våra officerare i de dansan-
des rader, och nu valsades och galopperades,
så det var lust och glädje åt. Vi hade myc-
ket roligt åt de Grekiska skönheterna, för hvil-
ka våra danser voro lika obekanta, som dera:
för oss. Åskådarve, isynernet soldater och
bönder, grufvade sig, då de sågo utlänninga:
taga deras fruntiminer i handen och fatta dem
om lifvet. De sköna tycktes likväl vara af an-
nan tavuke. AÄndtligen togo vi afsked, och ha-
de den afvun Isvärda lyckan, att samtliga frun-
timren beledsagade oss på åsnor och mulåsno:
åter till staden.