gon tid utbyta denna aria mot någon ny. —
JEn duett ur Zestalen , som skulle sjungas af
Herrar Nordblom och Habicht, uleblef, sor
det sades, i anseende till en den sednare på-
kommen bröstsjukdom. Vi beklaga de många
åhörare, som, lika oss, råknat på denna vackra
duett, och nu blefvo bedragna i sin väntan,
hvilket var så mycket mer öfverraskande, som
Hr H. visade sig närvarande på stället och, när
naummern skulle följa, de ackompagnerande syn-
tes laga sig i ordning. OÖOpassligheten har så-
landa påkommit ganska hastigt.
Då fråga här är om musik böra vi under-
rätta Läsaren, att-2:dra och 3:dje häftet ut-
kommit af Bellmans Sånger, af Ar Cronhamn,
saua för fyra mansröster. Vi ha redan förut
anmält det första häftet, som troligen tillväck-
ligt rekommenderat sig sjelft. De närvarande
innehålla tio särskilta sånger, Joackim utt Ba-
bylon — Solen glimmar blank och trind —
Se menigheten — Gutar båd natt och dag —
Venus, Minerva — Hör klockorna med ängs-
ligt daän — Nu Stendicher tumlar — Hjer-
tat mig klämmer — Se svarta böljans hvita
drägg — Movitz helt allena — Så vandra
wåra store män — Skyarne tjuckna.
Då vi tala om musikaliska nöjen, kunna vi tj
underlåta, att söka fästa publikens välviljande
uppmärksamhet på den konsert, som är annon-
serad af Hr Assessor Juriogius, att gifvas i
Kungsholms kyrkan, och ämvad att återkalla
ett för Nationen dyrbart minne. - Musikens
värde känna vi naturligtvis icke, men redan
sjelfva ämnet ger den intresse, isynnerlet som
inl omsten är anslagen till delning emellan en
vacker inrättning och en husfader, som med
berömlig verksamhet och under fortsatta mot-
gångar arbetat för de sinas väl. Vi skulle allt
för mycket bedra oss, om vi trodde publiker:
känsleiös, för de honsiderationer detta bö:
väcka.