som från den sedermera synliga reaktionen: en
väg, hvilken verkligen hade förtjent att upp-
kallas med det nu så missbrukade namnet:
rätta medelvägen, och som lugnt, men säkert
hade fört till det sköna målet: ordninz och
Jrilket,
Om Frankrikes General-Löjtnant Hertigen af
Orleans, utan att till en början ängsligt och
till hvad pris som helst fika efter andra mak-
ters erkännande af det nya samhället, förnäm-
ligast hade vändt sin uppmärksamhet inåt på
de reformer, som landet så länge hade efter-
längtat; om han, utan att genast demokratisera
Er ankrike, hade haft mod att filfölja den re-
publikanska tendens som ligger 1 tidehvarfvet,
nedelst uppolfirivg al större delen utaf civilli-
stan och dess tillbehör, inedelst en sträng re-
iuktion af de oerhörda embetsmanna-inkom-
sterna och Napoleons och Bourbonernes före-
rade statslyx, om ban hade organiserat den ef-
erlängtade munic tpalstyrelsen s samt dervid icke
Org glömt behofvet af folkiuns dervisning sen, om han
ler: mte visat de utländska makterna, det han
rade verkligt allvar med non-interventionsprin-
upen, och lika mycket afhållit frihetens vän-
rer från alla uppviglingsför sök (hvilket då utan
vifvel hade varit en lätt sak) och sig sjelf från
illa eftergifter för de mähktiges intriger, om
van för detta ändamål hade haft nog mod a!l
öregå Europa med exemplet af den allmänna
fväpningen utaf den stående armen, och det
vanske ännu siörre modet, att afstå ifrån det
Sungliga namnet; om han med ett ord hade
vetat att bibehålla och stegrva sitt eget folks
ntusiasm, hvaraf han i början var omgifven;
utt visa de andra Regeringarne och folken det
ya skådespelet af ära, tro och sparsamhet så-
om grunderna för en Europeisk styrelse, och
vå detta sätt, utan minskning afsin makt, om-
sifvit sig med republikanska institutioner; säg
sÄsare, hvilken utländsk makt skulle väl vågat
lindra honom derifiån eller angripa honom,
vär han kunnat stödja sig på det unga Frank-
ikes kraft, och vid minsta yltre försök emo!
less oberoende, med så mycket större skäl ha-
le kunnat svänga den republikanska frihetens
ackla, som han hade i sin hand öfver de eld-
ängda nationerna!
Då hade man emedlertid innan kort kunnat
ala om Julirevolutionens följder, som nu blif-
vit en fras utan betydelse. Den tysta men
verksanmana propaganda, som legat i blotta exem-
Met af eit sådant samhälle i Europa, hade för
illa gamla miss sbr 18 och murkna institutioner
olifvit långt vådlisare, än alla nppviglingar
rån någon Pcentralkomitd, om tillvaron af en
vadan verk ligen skulle kunna bevisas. Vär tid
ade då kanske ännu, midt under fortsättnin-
sen at folkens hf edis St yrken, blifvit vittne till
sivilisitionens full komliga seger öfver denna
verkisdel och en allmän Ssnccessiv omskapning
vo samhälleva, som nu svårligen kau äga rum
utan blod och förstörelse.
rr —————— ————— LL
1
å
Aedaktione n fick sig redan för elt par måna-
1 oa V -