rade brochyr, som på samvetet icke vet sig i min-
sta målto hafva förfördelat Resp. Red. eller gifvit
anledning till ett så hårdt förfarande med en man,
hvars börda, okäud för förtryckaren , torde vara Nog
tung, utan att sten derpå med uppsåt lägges af nå-
gon, som bär menskligbetens namn, har deraf ansett
sig uppmanad och sin egen hederskänsla skyldig,
härmedelst lika så vördnads- som sanningsfullt om
sanna förbållandet upplysa Resp. Red. och en vör-
dad Allmänhet. Författaren har icke utan giltiga
skäl, Aller Underdånigst vändt sig till Landsens Fa-
der med sin undersätliga bönfallan om hjelp i sina
kännbara betryck Han är fattig, missgyunad af lyc
kan, enligt ingångne Handliogar till Kongl. Maj:t,
Väldsamt behandlad af Förmän, och behöfver för
sig och de sina allas medlidande, hvilket hos dev
seende och tänkande icke uteblifvit, belst ädelmodets
nådegåfror i runda 3:ne år från flerfalldiga, okän-
da, välgörande händer, äfven från utrikes orter, up:
pehållit familjen med kläder och föda. Förf:s egent-
liga ärende bit, för ett är sedan, var alt söka cen
förmodl. mager Bat.-Pred.-tjenst — kanske detta ceft-
ter 16 års presterlig tjensteöring syntes alltför skam:
löst begärdt? Ingalunda söker sig Förf. ur ett slfi
1 elt annat af ostadighet, icke heller en stable bo-
ningsplats fös att med rika mannen lefva yppigt,
stolt lysa och skrytsamt visa sina stora egenskaper;
ty en fattig krigares son, som noaktadt en inre kallel-
se ända från spädaste barndomen att bli prest, hvars
föräldrars bjelp endast bestätt i sucka och tårar,
som först vid 17 års ålder genom fattigdomen och
bindren kunnat tränga sig in i skolan, ock under de
få studeringsår, som efler den åldren voro öfriga,
såsom Beväriugs-skyldig, bland 1792 års födde, ryck-
tes från boken till krigsståndet och tvenne år en sui-
te kommenderades dels åt Skåne, dels åt Norrige i
fält, samt aldrig haft en enda skillings hjelp från
fadershuset — — huru skulle den kunna äga några
sådane? — Han tycks gerna utan biygsel för sig
sjelf, utan anstöt för tänkande, kuuna fortfarande
hälla en bok i handen till ett tecken atv han ännu
icke studerat ut, och hvilken Lärare bar har väl
studerat ut; att boken får och bör bortläggas förr
än vid grafven? När får en krigsmau nedlägga si-
na skyddsvapen? Icke förr än vid afskedstagandet,
stupad på slagfältet eller kallad af döden! Hvilken
ädelsinnad misstycker att Förf, efter nära 20 års
uppfylld pligt mot kyrkan och staten , hädanefter öu-
skar i cen stilla, obemärkt vrå af Fäderneslandet,
kommagi en ostörd, säkert mera nyttig verksamhet,
och derigenom undvika dels att sändas som en kast-
boll från den ena orten till den andra, dels att på
ett nästan tiggande sätt hopsamla spridda brödsmu-
lor till maka och barn? Skulle det icke skära Resp.
Red. och hvarje sin sökniuvg meriterad Medborgare
ibjertat, om Resp. Red.iställd i Förf:s cas, så efter en
lång, besvärlig, nästan lönlös tjenstetid, vid ansökan
till minsta lägenhet, af obevågenhet, alltid såg sig
förbigången, utan hopp om digligt bröd, utan utsigt
för en inbrytavde krankare älder — ännu mer om,
såsom det verkligen händt Förf. vid sökta Lanka-
sterskolan i VWeinge Pastorat, beställningen af Ephoro
scholirum uvpdrogs åt en nyss utnämnd klockare
från et annat stift, emot den som i runda 16 år
trälat adjonktvägen inom stiftet, utan annan föreyi-
telse än M. V. Consist. må föredraga inför hvars
mans ögon? Hvilken faller väl i förundran öfver
att den vanliga adjunkturs-staten: 50 Bdr Banko om
året, äfven vid sparsamrmaste hushållning, icke för-
slår för uppebällandet af 8 personers hushåll, helst
om samma under tiden nödgas fram- och tillbaka-
flytta några bundrade mil? förft som, ehuru utan
studier, mer än en gång erfarit, att det är svå-
rare vara rådlös, än brödlös har tid efter annan
nödgats låta trycka och försälja af sina predikningar,
jemte audra små obetydliga skrifter, hvilka, i lyck-
ligare belägenbet stadd, visst icke kommit i dagslju-
sect; men nu må passera för hvad de äro och för
hvad ändamål de utgått. Jemte äldsta sonen, stadd
en främmande ort, sjelf, nedlagd på sjuksängen,
utan resou cer för sig, utan medel till hemmavaran-
des berguing, tvingade honom nöden för kort sedan,
att genom vänners och välgörares bevågna bidrag.
till trycket lemna den obetydliga skrift, som syn-
nerligast här är i fråga, under benämning: förtjen-
stens be!öning, eller den brödlösa Prestfamiljen i
- OR mo mrs - on ee ee ee a