ordentusgt, men qvalien derpa laltlo autortteterne
gensdarmer cch troppar blanda sig i saken,
och arrestera några af musikanterne. Det för-
säkras alt ministeren, ganska visligt förutseende
hvad som, efter all sannolikhet, väntar mången
af dess vänner Deputerade Kamaren vid dess)
hemkomst, låtit utfärda instruktioner för pre-
fekter och militär-chefer, huru de böra gå till-
väga med de charivaris, som snart komma alt
ljuda från ena ändan af Frankrike till den an-
dra, Så snart någon sådan musikalisk tillställning
förmärkes, skola de genast söka skingra de spelan-
de, och, om icke annat hjelper, bruka våld.
Det är icke mer än billigt, att ministrarne sö-
ka visa sin erkänsla mot de deputerade, som
varit så medgörliga, och beviljat dem så många
millioner.
Det börjar allmänt tros, att den nuvarande
Deputerade Kamaren icke mera kommer alt
sammanträda, utan att nya val förestå till nä-
sta år. Ministeren skall inse omöjligheten alt
vidare kunna begagna en Kamare, som till den
grad fallit i opinionen, som denna. Emedlertid
äro nu alla anslag beviljade för detta och näst-
kommande år, så alt vederbörande åtminstone
icke så snart lära ämna att träda nyvalda De-
puterade under ögonen.
En af de ltalienska flyktingarne, La Cecilia,
hvars namn, jemte Mazzinis, finnes under den
påstådda hemliga domstolens dödsdom mot I-
miliani, har skrifvit till inrikes ministern och
begärt, att omständigheterne af den undersökning
målte göras allmänt bekanta, som för 5 månader
sedan börjades mot honom, och ända hittills icke
haft någon annan påföljd än den, att han blifvit
förvist från Marseille till Tours. Det var
redan för så lång tid tillbaka som regeringen
hade detia dokument i handom, och då ingen
anklagelse mot La Cecilia följt derpå, så tyck-
tes sådant bevisa, att regeringen sjelf icke trott
å dokumentets äkthet, emot hvilken också La
Cecilia högtidligen protesterar. Hvad som ock-
så synes bestyrka att det är understucket, och
att styrelsen vet deraf, är den omständigheten,
att La Cecilia icke blifvit dragen för rätta sc-
dan moidet på Emiliani skedde, utan endast
fått hefallning begifva sig från Tours till Lo-
ches. Det blir således mer och mer uppen-
bart, alt den hemliga domstolen icke är någon-
ting annat än en af dessa många polis-upplin-
ningar, hvarpå man i Frankrike aldrig haft
brist, när de behöfts för det ena eller andra
ändamålet,
Hr Thiers har försäkrat att det vore en he-
lig pligt för vegeringen att befästa Paris, och
att den icke skulle underlåta att uppfylla den.
I samma stund som Kamaren afslog de tvenne
millioner, dem Krigsministern på förhand upp-
fört i sin budget för detta ändamål, hölls auk-
tion på stadshuset att öfverlåta murarbetet på
5 st. af de tillämnade fästena åt entreprenörer.
Regeringens plan är uppenbarligen att tvinga
Kamrarne gå in på förslaget, derigenom att
den först bygger, och sedan sätter dem i nöd-
vändighet att betala. General Demarcay och
Hr Arago hafva, oaktadt alla ministrarnes mot-
sägelser, tydligt visat, att ingen punkt i Paris
finnes, som icke kommer alt domineras från nå-
gun af de tillämnade fästena.