3 tadkommas af en komitc, bvilken på sin höjd ä-
ger kännedom om egendomens areal och belägenhet,
ock kanske sönderfaller i lika många meningar, som
ern utgöres af personer. Nej må man, innan man
skrider till utförandet af ett företag, hvilket, allt ef-
ter som det lyckas eller misslyckas, kan för flere tio-
12 år fortskynda eller fördröja förbättrandet af Sve-
riges irrationella landtbruk, nega betänka alla om--
ständigheter: må man i sådant fall välja till föresyn
uiländska inrättvingar i samma syfte, hvilka redan,
eenom det goda de utvättat, visat sig på den fördel-
aktigaste sida. Man betlrakte Hofvyl, Roville, Mö-
gelin; ingenstädes styres jordbruket af ett hollegi-
am, och i Frankrike, der ett så heskaffadt institut
skulle inrättas, förföll förslaget innan det kom till
utförande. En skall styra ett landtbruk, och det för
sin cgen räkning, för egen vinning och cget nöje,
landtbruket må vara beråknadt på föresyn för audra
eller belt enkelt på egen utkomst. Dermed likväl cj
sagdt, att jemte en sådan förvaltare, om på cecudo-
nen skall lemnas undervisning i landtbruk, ej kan få
finnas cen eller flere lärare, hvilka likväl alltid böra
sorlera under Ööfverläraren, som är den, hvilken på
fältet framställer åskådligt de läror cleven inhemtar
2 studerkamniaren.
Man uppgöre grunder för ett inom vårt land väl
ordnadt jordbruk, man söke tills man finner cn
landtbrukare, hvilken i närmaste öfverensstämmelse
med dessa grunder förvaltar sin egendom, och man
öfverenskomme med denna om mottagandet och bil-
dandet af clever, om upplåtande af sina ägor och
sina räkenskaper till granskning och föresyn af hvarje
som sig anmäler — På det, och endast på det säl-
tet kan ett Landtbruks-institut med de åsyftade äv-
damålen i Sverige tillvägabringas. fo töd, 22 Javi
1833. Rationel Landtbrukare.