(2 OP 0 SEE YAD VA FETTER PIREN anathemer emot tidsandan, dottern af det filoSofiska århundradets läror, torde det löna mölan att läsaren tager en närmare kännedom om beskaffenheten af det förutnämnde mystiska dokumeniet af det hemliga tribunalet i Marseille, hvilket utgör det skenbaraste stödet för hennes fördömelser. De Fransyska, äfvensom de Engelska bladen ha härom åtskilligt ganska kuriöst alt berätta, som visserligen icke är Minerva obekant, men som hon noga aktat sig att anföra, nemligen en temligt tydlig bevisning per inductionem , att hela dokumentet är understucket. Vi välja företrädesvis, hvad den för sin pikanta och energiska stil så utmärkte och genom några föregående artiklar af våra läsare kände korrespondenten O. P.Q.i Morning Chronicle härom yttrar. Läsaren finner deri äfven vågra närmare uppgifter om de båda mördade manspersonerne. Förhållandet med denna sak, säger nämnde Författare, är följande: Etthundradefemtio Italienska emigranter, till större delen hörande till de republikanska partierna i Italien, uppcechöllo sig vid depoten för dessa flyktingar i Bhodez. Tio eller tolf af dem voro spioner åt åtskilliga despotiska regeringar i Italien. En var från Lucca — en annan från Modena — en tredje från Påfven — en fjerde från Piemont etc. Ferdinand hade på samma sätt sina spioner bland de Spanska flyktingarne i England; och en viss monark bar mer än en Polsk spion bland de Polska emigranterna i Frankrike. Desse Italienska spioner i Rodez hade ett tvåfaldigt uppdrag, först att till deras respektive styrelser eller polischeferne inrapportera allt bvad som passerade; för det andra användes de af doktrinärerna och Österrikiska hofvet, att utså hat och oenighet emellan emigranterna och invånarne i de städer, der de vistades. I följd af dessa agenters bemödanden, ägde flere dueller rum i Rhodez — än emellan Italienarne — än emellan invånarne — och någon SADE emellan dem och emigranterna. Slutligen blefvo spionerne kände, men i förlitande på styrelsens beskydd mötte de alla förebråelser med oblyg panna, och tilläto sig att skymfa de unge män, som representerade hvad man kallar det unga Italien, eller det libera partiet i södra Europa. Detta hade till följd att en spion, vid namn Emiliani, som förmodades vara agent åt hertigens af Modena polis, blef anfallen med dolkstyng. Vi måste högeligen fördöma denna blodiga hämd, men anse oss likväl icke böra meddela omständisheterna annorlunda än förbållandet verkligen är. -— Ändtligen steg villervallan till den höjd alt emigranterne sågO Sig nödsakade till prefekten ingilfva en petition, hvari de bådo honom aflägsna deras falska landsmän, som stiftat så mycket ondt bland dem. Denna och flere andra petitioner al samma natur lemnades utan afseende och spionerne tillätos stanna qvar i Rhodez. I stället bortskickades de utmärktaste och mest ansedda af emigranterne, såsom Zant, Fantini, AusoneDi, m. fl; och då de avarblifne funno sic blottställde för deras fienders falska rapporter och stämplingar, sökte många sin räddning 1 fykten och mer än femtio lemnade depoten ulan all äga annan tillflykt än ömsinta