UTBIEES,
INGLAND.
I Underkusets session d. 7 fortsattes debat-
terne rörande slafvarnes i VWestindien emanci-
pation. På den punkten förekom i regeringens
förslag, som handlar om de barus förklarande
för fria, hvilka födas af slafvar sedan Parla-
mentet fattat sitt heslut i förevarande fråga,
förklarade flr Hume, alt han med nöje un-
derstödt första punkten i förslaget om slafvar-
nes befrielse, emedan han deri såg en storsin-
vad och me d folkets önskningar öfverensstäm-
mande grundsats; men de ytterligare detaljerne
al planen kunde han icke gilla, hufvudsakli-
gast af det skal, att ministrarne uppenbarligen
galt med öfverilning tillväga, hvi!ket också vi-
sude sig gcnom de bestäudiga förändring gar de
förelogo i det ursprungliga förslaget. I intet
fall kunde Lan gå in på att, under sädane för-
hållanden, England åtoge sig en ny börda af
20 millicper L., för att hålla plavtagcägarne
skadeslösa. Han föreslog såsom amcudement,
att em ytterligare och noggrannare undersök-
ning af ämnet skulle företagas inför ulskolt af
begge par: lamentslinsen, och att man isynner-
het skulle afhöra sådane personer, som nyligen
kommit från kolonierne, och ägde noga känne-
dom orm ställuingen derstädes. — Der Lushing-
ton utiryckie; sin förvåning, alt den värde le-
damoten, som hittills så ilvigt försvarat slaf-
varnes befrielse, nu på visst sätt sökte hindra
densamma, eiler åtminstone fördröji verkstäl-
ligheten. Lika mycket mäste det förvåna, då
man hörde honom förklara sig emot afskalfan-
det af piskan i kolonierne, af det skäl att den
ännu becagnades i Engel ska armäcen; liksom
den ena arymheten kuude rättfärdiga den an-
dra. — Er Baring yttrade, att han visserli-
gen vore af den mening, alt de åtgärder rege-.
viBen föreslagit voro ganska öfverila ade och
oförs: sistivas mon stormen hade en sång brusti
ut, a Lan tvifltade huruvida det vore klokt
ait antaga Hr Humes amendement. För sin
del ansåg han frågan om negerslafvarnes he
frielse såsom afsjord. Den väg regeringen valt,
a! rr
ex
giorde det omöjligt i
ir hvilket på li som helst,
afveriets afskalfande, och
man måste nu blott vara betlänkt på det säk-
Lr
bo cra - - H
utt sälta S1zZ emot si
rasie sättet för verk ställighe ten. — Efier on
längre debatt, I hvillen Lord JHowicks, Ur
Stanley och Sir Bobert Peel delogo, förkau-
stales fr Homes amendement ulan omrös:s
mus, cute flere andra, scta blifvit framställde
Af Bäck illixa hlaäand I,ssate laodamätoev
H
tU
1
ÅT