UTBIEES, INGLAND. I Underkusets session d. 7 fortsattes debatterne rörande slafvarnes i VWestindien emancipation. På den punkten förekom i regeringens förslag, som handlar om de barus förklarande för fria, hvilka födas af slafvar sedan Parlamentet fattat sitt heslut i förevarande fråga, förklarade flr Hume, alt han med nöje understödt första punkten i förslaget om slafvarnes befrielse, emedan han deri såg en storsinvad och me d folkets önskningar öfverensstämmande grundsats; men de ytterligare detaljerne al planen kunde han icke gilla, hufvudsakligast af det skal, att ministrarne uppenbarligen galt med öfverilning tillväga, hvi!ket också visude sig gcnom de bestäudiga förändring gar de förelogo i det ursprungliga förslaget. I intet fall kunde Lan gå in på att, under sädane förhållanden, England åtoge sig en ny börda af 20 millicper L., för att hålla plavtagcägarne skadeslösa. Han föreslog såsom amcudement, att em ytterligare och noggrannare undersökning af ämnet skulle företagas inför ulskolt af begge par: lamentslinsen, och att man isynnerhet skulle afhöra sådane personer, som nyligen kommit från kolonierne, och ägde noga kännedom orm ställuingen derstädes. — Der Lushington utiryckie; sin förvåning, alt den värde ledamoten, som hittills så ilvigt försvarat slafvarnes befrielse, nu på visst sätt sökte hindra densamma, eiler åtminstone fördröji verkställigheten. Lika mycket mäste det förvåna, då man hörde honom förklara sig emot afskalfandet af piskan i kolonierne, af det skäl att den ännu becagnades i Engel ska armäcen; liksom den ena arymheten kuude rättfärdiga den andra. — Er Baring yttrade, att han visserligen vore af den mening, alt de åtgärder rege-. viBen föreslagit voro ganska öfverila ade och oförs: sistivas mon stormen hade en sång brusti ut, a Lan tvifltade huruvida det vore klokt ait antaga Hr Humes amendement. För sin del ansåg han frågan om negerslafvarnes he frielse såsom afsjord. Den väg regeringen valt, a! rr ex giorde det omöjligt i ir hvilket på li som helst, afveriets afskalfande, och man måste nu blott vara betlänkt på det säkLr bo cra H utt sälta S1zZ emot si rasie sättet för verk ställighe ten. — Efier on längre debatt, I hvillen Lord JHowicks, Ur Stanley och Sir Bobert Peel delogo, förkaustales fr Homes amendement ulan omrös:s mus, cute flere andra, scta blifvit framställde Af Bäck illixa hlaäand I,ssate laodamätoev H tU 1 ÅT