någonting helt till samtidens och efterverldens bedömande i afseende på krigshändelserna år 1309 och 1809. Till denna erinran saknade Muistottaja ej fog, men så mycket mer till sitt förmenande alt uppskofvet innefattade en försummelse å min sida, att icke ha uppfyllt mitt löfte eller min pligt. Min förbindelse i den åberopade anmälan i N:o 84 af Jurnalen för år 1826, sträckte sig icke längre än, hvad insänd:n. sjelf ganska rigtigt åberopar, att efter 1927 års slut, ordna, hopställa , utreda, jumJöra, granska allt hvad som till mig inkom mit, att göra hvar insändare samvetsgrann rättvisa och att af de olika, kanske någon gång mot hvaranan stridande, mer eller minre detaljerade berättelserna samla ett helt till samtidens och efterrertdens bedömande Nåzon viss tid finns deri icke bestämd, inom hvilken arbetet borde ifrån trycket utgifvas, och således kan icke eller med fog något löftesbrott , eller pligtförsummelse påbördas mig om jag också ännu i 6 år till dröjde att offentliggöra ifrågavarande samlingar till förutvämnde ärens krigshistoria. Hvar och en insändare kan och skall derföre ske fullkomlig rättvisa , måbända 1 samma mån åtminstone till de iche anonyma insändares större båtnad, som offentliggörandet dröjer. Uppskof är dock icke min sak, ehuru hvarje historiskt arbete, i synnerhet af så grannj laga och mångartad beskaffenhet, som det ifrågavarande, ej torde förlora derpå att passionerna och de personliga intressena hinna afsvalna innan fel och misstag, feghet och förräderi blottas, som såra de brottsliga eller deras anförvandter och uppväcka enskilta tvister och smädelser. De historiska kandlingarne äro bevis nog derpå. Men det oagtadt hade jag längesedan utgifvit mina gjorda samlingar såsom bidrag till Finska krigets historia för åren 1808 och 1509, om icke flere kamrater från den tiden benäget gifvit mig hopp om ytterligare upplysninvgar, som jag dock icke ännu erhållit, men som jag boppas att få emotllaga och hvarom jag äfven härmed tar mig den friheten att dem påminna, och hos andra, som om dessa årens krigshändelser äga någon kännedom, anhålla, att de behagade för sakens och sannvingens skull meddela mig de underrättelser eller anekdoter, som de kunna anse af något värde, vare sig i afseende på personliga tilldragelser eller allmännare händelser. Ju fortare dessa ytterligare upplysningar benägel lemnas mig, ju snarare hoppas jag, efter min egen och äfven Mutistoltajas övskan. komma 1 tillfälle att utgfva ifrågavarande historiska bidrag, hvars tryckning med kartor, bilagor, förslag m. m. visserligen cj aflöper utan betydliga kostnader, dem jag dock ej misströstar att få ersatta, ehuru betänkligt det kan vara att, med enskildta, ringa tillgångar vedervåga ett dylikt förlag. Stockholm Gustafsvik d. 13 Juni 1833. G. Montgomery.