Ur ett bref från Gefle. — — — För öfrig! ingenting ovanligt utom ett litet lustigt uppträde på en bokauktion. Ibland andra dammiga luntor utropades en komplett årgång af Svenska Minerva. Ingen ville bjuda något. Alla tego utom mäklaren. Två Riksdaler! en RBiksdaler! 24 skillingar! 16 skillingar! ett runstycke! första, andra, tredje gången! Bjud något! — Men allt förgäfves. — En bland mängden ropade nu, att om Minerva icke ansågs värd något i vårt mynt, så kunde man försöka att utropa henne såsom en Rysk vara i Kopek. Projektet antogs under allmän munterhet. Knapi hade uppbuden åter börjat med fem Kopek, innan en mängd röster höjd sig öfver hvarandra. Många bud var det enda auktionisten fick tillfälle att ropa, till dess han äntligen, för Y9 Kopek, bortslog den gamla såkallade Svenskan. Budet förvandlades, efter dagens kurs, till Svenskt mynt, och den, som lemnat första idten härtill, skördade allmänt bifall.