Ur ett bref från Gefle. — — — För öfrig!
ingenting ovanligt utom ett litet lustigt upp-
träde på en bokauktion. Ibland andra dammi-
ga luntor utropades en komplett årgång af
Svenska Minerva. Ingen ville bjuda något.
Alla tego utom mäklaren. Två Riksdaler!
en RBiksdaler! 24 skillingar! 16 skillingar!
ett runstycke! första, andra, tredje gången!
Bjud något! — Men allt förgäfves. — En
bland mängden ropade nu, att om Minerva ic-
ke ansågs värd något i vårt mynt, så kunde
man försöka att utropa henne såsom en Rysk
vara i Kopek. Projektet antogs under allmän
munterhet. Knapi hade uppbuden åter börjat
med fem Kopek, innan en mängd röster höjd
sig öfver hvarandra. Många bud var det
enda auktionisten fick tillfälle att ropa, till dess
han äntligen, för Y9 Kopek, bortslog den gam-
la såkallade Svenskan. Budet förvandlades,
efter dagens kurs, till Svenskt mynt, och den,
som lemnat första idten härtill, skördade all-
mänt bifall.