yvllja al IJuscelL LI nelgedom viga
Hjertan, som klappa af kärlek och fröjd.
Gudarnes nektar i tjusning de tömma,
Mödor och vakor nu gerna de glömma,
Kransen af lager var mödornas bön,
Kransen af lager blir vakornas lön.
Herrligt är snillet! sig sjelft det belönar!
Lyfts, som i molnen dess vingade slägt.
Lifvet dess skapande allkraft förskönar,
Döden får lif af dess värmande flägt.
Njuten, J söner, försvinnande stunden!
Verlden står öppen, som Gudarnas sal,
Ehen står löfvad i ångande lunden,
Fåglarna slå i den blommande dal.
Midsommarsol går ej neder i Norden,
Lysen, som hon, öfver älskade jorden!
Spriden, som hon, än i sjunkande qväll
Värma och glädje till odlingens tjell!
CHOR.
Konungars Konung! bör våra böner! m. m.
Den s. k. Magisterfrågan, som äfven tillhör
denna dags ritual, framställdes af Hr Akad.
Adjunkten Palmblad och besvarades af Pri-
mus, allt på Latin, hvarefter till slut några
Svenska verser till damerna upplästes af Ulti-
mus. Före nedtågandet från Parnassen afsjön-
30 kandidaterne följande hymn:
Du bimlars Gud, som stjernehvalfvet kröner,
Du, af bvars skugga verldar ha sin glans!
Tag sångens lof af ljusets unga söner,
Som vid ditt altar viga in sin krans:
Du var den källa, till hvars våg vi gingo
I mödans brand, alt dryckens svalka få,
Och , när vi ljus i tankens dunkel fingo,
Dess stråle kom från Dina hvalf, de blå.
När, såsom vårens fält för solen breder
I stilla glädje sina kransar ut,
I dag för dig vi lägga våra neder, —
O Gud, på dem Din andas flägtar gjut:
Låt dem cen bild af segerlönen vara,
Hvaurs bimlabad ej stormar rycka af,
Ett ringa tecken. som Du vill förklara,
När palmens kronor susa kring yår graf.
På gränsen af vår ungdom bär vi stanna
I hön, i lof, i pris. — Dia nåd oss gif!
Du, som bar törvekronan om Din panna,
Försona jord och bimmel i vårt lif!
Så gå vi gladt mot obekanta öden,
Att fylla dem med idel segerljud:
I lifvet vi dig höra till — och döden
Skall icke skilja oss från Dig, O Gud!
(Orden till föregående verser äro af Hr Böt-
tiger. Musiken af Hofkapellm. Heffner, kom-
ponerad nyss före hans död).
Efter dessa högtidligheter hölls Gudstjenst,
dervid Hr Hofpredikanten Mag. Fröst predi-
kade. KL 3 var allt slutadt i kyrkan.
En middag gafs härefter af Magistrarna uti
Orangeriet vid Botaniska trädgården, som der-
under uppfylldes med promenerande , hvilka be-
skadade hvarandra och åhörde taffelmusiken.
Den studerande corpsen helsade äfven utanföre
sina bekransade bröder med sång. Efter mål-
tilane chat hördes Pramatnar AnK I KO