blifva! det vore billigt, det vore rättvist! — — ty ingen större låghet kan tänkas, än den förläggaren har visat. Det är han — utbrisier den bedragne slutligen, som skördat gyllene frukter på smädelsens törnbuske (hinc ille lacrime), det är han som blottställt den jättsinniga författaren och boktryckaren! Efter detta pater peccavi visar Författaren ock, att han icke är utan hopp för framtiden. Han tröstar sig med exemplen af Chorwi kitslighet , Lidners oregelbundenhet och Lindegrens slarfaktighet , som en efterverld förlåtit. en samtid skall, menar han, visst ej blifva ohättvis, om den villade Författaren gör sig fällande på en ädlare bana, utan bortglömma hans ungdomsfel och den näsvise getingen. Utom denna apologi innehåller skriften en utflygt af den bedragnes harm met Aftonbladet, för den näpst han för någon tid sedan fick hålla till godo af detta blad. För att ej betaga Utgifvaren en tillbörlig vinst af de exemplar han torde lyckas att sälja, vilja vi blott i förbigående nämna att han icke sparat på bilder i sin inspiration emot oss, Aftonbladet har nemligen blifvit liknadt vid nästan allting; vid boktryckaresvårtan, vid en glädjeflicka, en majstång, en almanacka, en mjölkhandlerska, en hund; ett fat mjölgröt , en underkjortel, en ödemark , en sugga, en trädgård, ett apothek, en bondspelman, en jägare, en fattig skärgårdsbo, ett barn, en tväåskillingsdank, en full bonde, en maskerad, en hyrkusk , en fjäril, en stor oxe, och ändteligen vid den näsvise getingen — ty det är stundom rätt näsvist.? Man finner, att Förf. redan är ett godt stycke på den ädlare banan. Det är mera glädje öfver en syndare, som sig omvänder än öfver tio rättfärdiga säger skriften. Vi fägna oss derföre äfven öfver det visserligen obetydliga spår till ånger, som röjes i getingesmällan, och hoppas att den utlofvade omvändelsen blir ännu mera uppriktig efter de tre månaders betänkeoch bättringstid som Författaren fålt sig anvisad. m—— X-xYXO— AL ——-O——.M—— — —— — —S— SITE DDTTAA ACT VTTM SAR 4