kert förebud till Ottomanniska rikets snara fall.
: Jag för min del är visserligen fast öfvertygad,
att Porten skall genomgå den kris, hvari den
för närvarande befinner sig; jag har cn fast för-
tröstam till de af Frankrike ledda (!) under-
handlingarne, jag litar på de löften Ryssland
gifvit i hela Europas åsyn (2). Men om jag vo-
re af samma tanka, som våra motståndare:
att Porlens välde nalkades sitt slut, och att
Ryssland skulle bryta sina löften, då skulle jag
så mycket mindre vara i stånd att begripa des-
sa motståndares förslag; ty sedan Konstanti-
nopel vore eröfradt, skulle Grekland likaledes
tillfalla Ryssarne, om vi nu ville unrdandraga
detsamma vår hjelp.
Till slut några allmänna anmärkningar. Un-
der hvilka omständigheter som helst synes det
mig vara Frankrikes intresse, att upprätthålla
Osmanernes välde, så länge Försynen tillåter
det. Jag vet att de gifvas, som i detta väldes
upplösning vilja finna utsigter för tillökning i
område. Visserligen skulle i en sådan händelse
alla länder hafva rätt att fordra eqvivalenter,
och Frankrike skulle icke stanna efter de an-
dra. Men jag kan icke utan bekymmer tänka
på sådana allmänna omhvälfningar i besittnin-
gen af länder. För kommande slägten kunna
de någon gång blifva välgörande, men för den
Jefvande generationen äro de alltid förderfliga.
Westfaliska freden slöts först efter elt trettio-
årigt krig. Vid sådane allmänna omhvälfnin-
gar hafva de stater, som gränsa intill det rike
som faller, alltid en fördel framför de andre;
de behöfva blott taga besittning, under det de
mera aflägsna måste åtnöja sig med att fordra
eqvivalenter, och tusen svårigheter uppkomma
genom sådane fordringar. Derföre skall Frank-
rike göra hvad det förmår tll upprätthållan-
de af Turkiska riket. Men skulle det dock
störta tillsasamans, så skal Frankrike förhålla
sig efter omständigheterne, ty dess politik har
- till mål, att allt måtte aflöpa utan skakningar
och utan delningar, och att om, detta oaktadt,
upplösningar inträfla, oafhängiga stater måtte
uppstå, och icke provinser tillfalla andra riken.
Grekland är en oafhängig stat, som står i be-
grepp alt rigta sina blickar på Frankrike. Att
utan anledning, utan nägon förevänning öfver-
ifva det, alt på en dag göra till intet 12 års
arbete, skulle vara detsamma, som att förklara,
att Frankrike icke mera ville hafva något alt
göra med sakerne i Orienten, alt det ville för-
blifva likgiltigt för de stora händelser, genom
hvilka välden uppstå och förgås. i i
I sessionen dagen derpå fortsattes diskussio-
. nen, och Hr Bignon besteg tribunen. Fram-
för allt önskade han, att man måtte föra till
protokolis ministerns förklarande, att om -—
emot dennes väntan — en territorialomhvälf-
ning skulle inträffa i Tuyropa, Frankrike Jika-
ledes. skulle reklamera sin andel, och veta au
med godo eller med våld göra sina rättigheter
gällande. Derefier fästade han uppmärksam-
heten på de förändrade omständigheter, som
inträffat sedan lagprojektet förelades Kamma-
ren. Bedan innan Ryssarnes ankomst till Kon-
stantinopel, skulle talaren i beviljandet af denna
garanti hafva sett en oförklarlig eftergifvenhet,
elt lättsinnigt förtroende. I sakernas värvaran-
Am alb on TALA das KHoöoca mer än sSvaohot
2 HP nad IL LL JR
RR Ne A 2