Uti staden Havre i Frankrike inträffade den
14 Maj på morgonen ett sjelfmord, af ovanlig
beskaffenhet. Aftonen förut kommo åtskillige
vnoglingar till nationalgardets böggvarter med en
hteo puckelryggig gosse, deras kamrat, och bäå-
do vakthafvande officern hafva tillsyn att hin-
dra honom kasta sig i sjön, hvartill han redan
hade gjort ett försök. På morgonen ber puc-
keln Oflicern att få slippa ut ur högvakten,
för att gå till sina göromål. Denne hade ingen
rätt alt neka härtill. Han går således, men
tager vägen direkte upp i tornet till kyrkan
Francois 1. I trappan möter han en styrman,
med hvilken han var bekant, och säger till ho-
bom: Om Du går ner på gatan skall du på
stumd få se ett hopp af en puckel, som ingen
förr har sett i Havre. -Styrmannen, som ofta
varit van alt höra gyckel och skämt af Tunm-
meliten (så kallades puckeln, allmänt), fästade
sig icke härvid; men några minuter efteråt
fick han verkligen se en figur uppe i norra
torogluggen, i hvilken han igenkände den mun-
tra dvärgen. follah! hollalv! godt folk, ro-
pade denne, kom hit skall Ni få se på ett sal-
tomortale. Den förbigående hopen stannade
och skrattade, då till allas förskräckelse Tum-
meliten i detsamma ger sig af utföre, och fal-
ler krossad ned på platsen utanföre. Han lef-
de ännu då han uptogs, med dog under vägen
till Lasarettet.