varande dJustilie-5Stalsministerns. Ccirkularpbrets
till. Lagkomitgen ett försök till anmärknin-
gar öfver Lagen och dess brister. På Lag-
komitdcens befallning erhöll jag från dess Se-
kreterare Fåhreus svar, att komiteen med väl-
behag emotltagit mitt lilla arbete och ön-
skade, att jag, så i anseende till ämnets
vist, som framställningssättet, ville dermed
;fortfara. Derpå hade jag äran svara, att mine
anmärkningar ej kunde vara fullständigt untar-
betade, då de blifvit sammanfattade under täta
afbrott af ett träget embetes utöfning; men att
i fall komilden funnit, att jag med min ringa
förmåga kunde gagna och 1 sådant, ändamål
ville utverka åt mig ett års tjenstledighet, utan
att jag behöfde sjelf bekosta vikariens aflönande,
skulle jag gerna fortsätta anmärkningarne, och
med större fullständighet; men Lagkomittena
iakttog derefter en djup tystnad. — —
Lättja och fylleri äro oemotsägligen de or-
saker, som på det förskräckligaste sält ymni-
vast alstra brott och missgerningar. Scdau
menniskan, genom den infernaliskt påfunna
drycken bränvin, döfvat bruket af sin ädlaste
förmåga förnuftet, och sjunkit under sjelfva
djuret, kan hon begå allt slags styggelse. Brän-
vinet har skadat nationen mer, än alla dess fi r-
störande krig och öfrige, mångfalldiga dårska-
per, ty det har undergräft folkets moraliska
kraft. Inflytandet deraf på dess fysiska till-
stånd är handgripligt, ty slägtet är nu mera ej
detsamma, som fordom. Hvar äro desse Nor-
dens söner med mandom 1 bröstet, styrka i ar-
mnarne, Iihärdighet i sinnet, ädelhet i känslan
och öppen redlighet i karaktären. Allt delta
ir bortfört af den allmänna bränvinsfloden. —
Förgäfves stadgar man de allvarsammaste straff
cmot denna last. Exempel från bögre kretsar,
exempel af fäder och husbönder på måttishet,
eler helst bortläggandet af bränvinets bruk,
torde bäst leda till ändamålet — och man kaj
cj nog välsigna dem, som gifva dessa efterdö-
iINenN. .
Hvad som äfven ej i ringa mon bidrager till
brott, är nöd och elände. Då ej brist uppstår
för. menniskan, till fyllandet af hennes mest
trängande behof, är hon lugn, fredlig och lag-
lydig; men tryckes hon af för hårda bördor
känner hon stundeliga påminnelser af fattigdom
och uselhet, kan hon lättehigen blifva ett vild-
djur, om ci någon moralisk kraft, starkare än
bebofvets, hejdar henne. Efter svåra missvex! r,
har jag fupnit brott och missgerningar talri-
kare; men detta ämne är så sammånhängande
med många andra förhållanden i samhället, alt
det skulle förtjena en egen afhandling. Emed-
levtid har: jag haft äran antyda de hufv udsak-
ligaste omständigheter, som inverka på mins
den af rättegångar samt på föröfvandet af lag-
brott. Desse hafva likväl, ålminstone i min
ort, på ett Decennium snarare af — än tillta-
git. Jag hvarken kan eller vill tillräkna mig
detta, såsom en följd af mitt bemödande, ty
hvad förmår en svaz dödlig, utan tillhör äran
allena honom, som i sin eviga vishet beslutat
hvad som hävdt, händer och hända skall. Man-
heim d. 23 Febr. 19831. Gustaf Boheman.
SITA KN NS ENERGI TETTIA EIS