STOCKHOLM;
Den 29 Maj.
Åtskilliga underrättelser i de sednaste Fran-
sysha tidningarne lemna så intressanta bidrag
till tidens tecken, att de förtjena en särskilt
uppmär :ksamhet.
Det börjar se allt mer och mer mörkt ut
ned den Fransyska nationens sinnesstämning e-
mot sin regering och enkannerligen mot med-
borgarekonungen; och åtskilliga omständigheter
gifva .temligen tydligt tillkänna, det man i
sjelfva Tuillerierna begynner inse, att det icke
endast är en exalterad faktion, utan sjelfva
kärnan af Fransyska folket, hos hvilken denna
köld och obel: åtenhet för sp örjes.
Det är bekant, att på Kung Ludvig Filips
namnsdag, den I Maj, nationalgardet i Paris
icke utkaltades till några vapenöfningar. Det
bette då i de ministeriella bladen, att mat icke
ville besvära dessa fosterlandets frivillise för
svarare med den besvärliga paraden; men op
positionsbladen menade att beslutet härrörde
från helt andra orsaker, nemligen ifrån farhå-
gan att få höra något helt annat ön glädje-yt-
tringar. Härom striddes temligen häftigt; ty
alla känna att hationalsardets stöd utgör yt-
tersta vilkoret för en Fransysk regents qvar-
blifvande på tronen; att det var dess missnöje
som i väsentlig mån bidrog såsom verkande or-
sak till Carl X:s fall, och att föl jak tligen äf-
ven dess sinnesstämning i afseende på den nu-
varande sakernas Or dning är ing senting. mindre
än likgilltig. Denna tvist var naturligtvis svår
att för ögonblicket slila, då på en gång åtskil-
oa underrättelser: från departementerna inlu-
po, hvilka nogsamt visa tänkesätten hos den
gel af Franska folket som kan räknas till den
tt bnikasteioch mest oberoende delen af medel-