STOCKHOLM; Den 29 Maj. Åtskilliga underrättelser i de sednaste Fransysha tidningarne lemna så intressanta bidrag till tidens tecken, att de förtjena en särskilt uppmär :ksamhet. Det börjar se allt mer och mer mörkt ut ned den Fransyska nationens sinnesstämning emot sin regering och enkannerligen mot medborgarekonungen; och åtskilliga omständigheter gifva .temligen tydligt tillkänna, det man i sjelfva Tuillerierna begynner inse, att det icke endast är en exalterad faktion, utan sjelfva kärnan af Fransyska folket, hos hvilken denna köld och obel: åtenhet för sp örjes. Det är bekant, att på Kung Ludvig Filips namnsdag, den I Maj, nationalgardet i Paris icke utkaltades till några vapenöfningar. Det bette då i de ministeriella bladen, att mat icke ville besvära dessa fosterlandets frivillise för svarare med den besvärliga paraden; men op positionsbladen menade att beslutet härrörde från helt andra orsaker, nemligen ifrån farhågan att få höra något helt annat ön glädje-yttringar. Härom striddes temligen häftigt; ty alla känna att hationalsardets stöd utgör yttersta vilkoret för en Fransysk regents qvarblifvande på tronen; att det var dess missnöje som i väsentlig mån bidrog såsom verkande orsak till Carl X:s fall, och att föl jak tligen äfven dess sinnesstämning i afseende på den nuvarande sakernas Or dning är ing senting. mindre än likgilltig. Denna tvist var naturligtvis svår att för ögonblicket slila, då på en gång åtskiloa underrättelser: från departementerna inlupo, hvilka nogsamt visa tänkesätten hos den gel af Franska folket som kan räknas till den tt bnikasteioch mest oberoende delen af medel