ningen: att hjelpa dessa, utan att stjelpa de
förra, må bli ett problem för Nya Argus att
lösa. Det gilves ingen förändring i lagstift-
ningsväg eller den allmänna hushållningen, som
kan ske, utan att ju någon måste i mer eller
mindre mon lida deraf; skall man derföre för-
blifva vid en sak, hvaraf alla lida? Lagstifta-
rens enda äliggande vid ett sådant förhållande
bliv i los:s tanka att så få som möjligt komma
alt lida, och att ingen kommer att lida orätt-
vist. Detla är hvad jag tror, att man bör å-
syfta med myntregleringen; och hvarföre jag
iche rädes för densamma. Som jag önskar att
den skall ske, samt att den skall ske snart.
skall jag ien följande artikel utveckla min tan-
ka om de allmänna grunder, enligt hvilka den
bör utföras. Jag tror emedlertid, att framför
allt våra näringsidkare böra vara uj ppmärk-
samme derpå, att ej Jåta slå dunster i ögonen
på sig, af dem, som önska föreviga myntore-
dan. Myntbestämningen är första steget vill
Sveriges ekonomiska emanciration. Dessa OK
må för ögonblicket anses för en gåta. Den tor-
de väl snart komma att lösas!